Efter en morgoncigg på ballen på Amir & Steffi så var vårat ämne skolan. Dock har det alltid skitit sig, det har alltid vart något hinder. Trötthet psoriasis ätstörningar särbehandligen pedofillärare ja allt.
Det har aldrig gått bra för mig. Även fast många av mina vänner säger " du kommer att bli någonting strort" jag vet inte. Jag har ju lyckast rätt bra med bloggen, då det inte var syftet från början. En blogg är till en viss del till för : mode känslor och ja. Bara skriva av sig. Men jag kan inte skriva om jag blivit dissad, är ledsen , att jag egentligen saknar Dessie. Utan att få en massa elaka kommentarer. Jag är ju trots allt en förebild för många. Jag kan inte visa mig svag, jag hatar att visa mig svag. Jsg gråter aldrig och ska alltid visa min bästa sida av mig. Lägger bara upp dom finaste korten, där man ser smalast ut. Där man ser helt perfekt ut, jag klarar mig utan photoshop. Jag är ju trots allt bara människa, jag har aldrig strävat efter perfektion för det finns inte.

Känns som jag växt upp vädligt mycket nu under den senaste tiden. Visst kan jag vara omgen när det väl kommer till vissa saker. Någonting som går i släkten, man ska ju tänka första och prata sen medans jag gör tvärtom. Vilket gett mig stora hinder. Ibland så känns det som jag gett upp allt. Jag har gett upp skolan helt och hållet och det har inte funntis i mitt huvud. Jag vill, och jag sak.

Jag ska gå om har jag bestämt mig, i vilken skola vet jag inte riktigt men någon på söder lär det väl bli. Jag är fortfarande dålig på att ta tag i saker och det har jag alltid vart. Jag vet inte hur många gånger jag sagt att jag vill ta tag i skolan, men då det har kommit ett hinder, sist så var det min psorasis blandat med ätströrningar som senaste ledde till särbehnadligen i en helt ny klass där jag inte kände någon. Men nu så vill jag verkligen, inte försöka. Jag vill plugga upp mina betyg, jag vill bli någonting. Vad vet jag inte än. Men jag ska, jag ska inte försöka. Jag vill verkligen-. Har saknat att gå till en skola, sätta mig ner och känna hur trött och irretrad på mattelektionen. Men nu ska jag ge 110 % . Men jag måste ju börja någonstans, och det är att :

Städa mitt rum
Vända tillbaks på dyngnet
Börja extrajobba ( i min pappas affärer alltså)

Ja det är iallfall en början.

 

Posted in: Livsstil

You might also like

Alexandra Nilsson - Under the sea Josephine Qvist - SUMMERON I BÅSTAD Alexandra Nilsson - First day on summer on Alexandra Nilsson - Mina senaste outfits

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *