Mina närmaste vänner, nämner dock inga namn, har haft problem med sina pojkvänner, som dom varit tilsammans med i typ 1-2 år. Pojkvännerna behandlar dom som skit. Mina kompisar ringer till mig och gråter, det händer säkert 2-3 gånger i veckan, och ska jag vara helt ärlig så börjar jag tröttna.
En av killarna slår sin flickvän, har varit otrogen mot henne med ca 10 olika brudar. Och att han slår henne och hon går tillbaka gång på gång? Jag fattar det inte.
Varför är tjejer så otroligt dumma när dom är kära?
Den ena killen är jämt och ständigt tjurig, kastar ut henne kl 6 varje morgon när han går till jobbet och kastar ut henne om hon inte vill ha sex. Hon super ner sig och gråter floder. Jag skippar fester, kalas och tiill och med min pojkvän för att visa att jag är en bra vän som alltid finns där, men någon gång måste det finnas en gräns, ska jag ställa upp gång på gång när jag ändå vet att det är ”bra” imorgon?
Och ännu en fråga till killar, hur kan man behandla någon illa som man faktiskt är kär i? Som man till och med vill förlova sig med?!
Det är samma sak med alla hemmafruar som blir slagna hemma, varför stannar ni kvar? Jag skulle aldrig, och då menar jag verkligen aldrig, stanna kvar hos en kille som var otrogen mot mig, var ständigt otrevlig eller tvingar mig att ha sex även fast jag inte vill. Har ni några såna problem? Let it go helt enkelt, kanske lätt för mig att säga eftersom jag faktiskt har ett bra föhållande med en jättebra kille. Men if he hits you once – så kommer han att fortsätta för att han tror att det är okej.
syftade du på dessie???? 🙁
Håller med dig där faktiskt. Har själv varit dum som stannade hos en kille som behandla mig illa och slog mig osv.. Man kan vara så otroligt dum när man är kär.. Det är liksom svårt att slita sig loss.
Om du inte förstår ska jag försöka förklara för dig…
Om man har en relation med någon man älskar så är det inte bara så att man vaknar upp en dag och blir slagen, det sker stegvis… Man hinner inte tänka klart men helt plötsligt finner man sig själv där en dag, slagen. Man fattar inte hur det kunde hända och man undrar vad fan som händer om man lämnar förhållandet, kommer han leta upp mig? Slå mig tills jag dör? Det är inte så att man väljer en kille som slår en, de är ofta väldigt manipulerande, stänger inne tjejen så hon inte sen har några vänner eller familj kvar som hon vågar be om hjälp från… Det är riktigt hemskt.
Men det är bra att du uppmuntrar folk till att ta sig ur… Det är jävligt svårt dock, men man måste vara stark…
min mamma vart det, men det var olikt alla andra. det var för hon inte bakade, det låter konstigt och då bodde hon i blekinge och han låste in henne med överlås och sånt när han gick till jobbet och hon hade ingen nyckel. men han glömde en dag och då skrev hon en lapp, flyttar till stockholm ha det så bra. typ så, men jag vet att man tänker jag måste lämna honom och sånt, men jag tror det handlar om rädsla. och jag fattar din ilska ..
men dina vänner kanske älskar han, och inte vågar fast man älskar den så måste man kunna ta tag i det, man måste kunna göra slut om man behandlas så.
hade det bra, du har en bra verkligen en grymt bra blogg. fortsätt så! kram
Bra skrivet! Jag håller med!
En del tjejer kan göra allt när dom är kära. Dom tänker inte såmycket då.
Kan ju vara så att människor som är i ett sånt här förhållande inte vågar lämna de pga att då kasnke de blir värre, man kanske har barn och vill försöka hålla ihop pga dom, sen vet jag många som har de så här, och dom inser inte att det är något fel, de har blivit en vana och dom tror att det ska vara så, man blir liksom lite hjärntvättad, så de är inte så lätt att ta sig ur de, de kommer du förstå när du blir äldre, det är inte bara att läma ett förhållande du kanske levt i, i en massa år där det förekommit både fyssisk och psykisk misshandel. för man ahr ingen att vända sig till i ett sånt förhållande har man oftast avskärmat sig från omvärlden och misst sina vänner och inte har någon…
hmm, bra skrivet. men jag vet hur det är.
jag blev själv misshandlad varje dag i åtta månader, man är så blind i ett sådant förhållande så man tro att de är det ända man är värd.
man har inga kompisar kvar och pratar knappt med sin familj.
men jag idag förstår inte vad jag såg hos honom, men jag har barn med han, men inte varit tsm sedan januari 08 och barnet kom mars 08..
Sådär tänkte jag också förut innan jag läste ”Det ska bli ett sant nöje att döda dig” av Magdalena Graaf, ibland är det inte bara så lätt att bara lämna nån som gör en illa….
Jhar varit i ett sådant förhållande…jag hade tur, han hittade en annan… Jag va så kuvad att jag inte klarade att ta mig ur det själv….:(
Idag har jag två barn med en underbar man:)
Nu hjälper jag andra tjejer att öppna ögonen, att faktisk se att dom är värda mer än det dom får hemma av sina monstergubbar…
Jag har lärt mig mycket om mig själv och om andra…. Men det va en låååång väg dit…
herregud, det kanske inte är så enkelt att bara gå där ifrån. Tänkt över allt 1 gång extra innan du skriver det…
HÅLLER MED DIG, skrev om detta igår.. sjukt..
Det märks att du inte vet riktigt vad du talar om, eller inte förstår vad det egentligen som händer i ett sådant förhållande med en sådan man. Det behövs bara lite psykologi-plugg så förstår man bättre.
Det finns massor (jag menar massor) som tänkt som du, är starka och självsäkra tjejer som sagt att de aldrig någonsin skulle kunna stanna hos en sådan man. Men sedan står de där.
Som någon nämnde ovan, det sker stegvis, kommer smygandes. Man märker inte vad som händer förrän man står där blå och gul. Man hoppas så innerligt att det där monstret till man ska gå tillbaka till det han var när man träffades, men det gör han inte förstås. För det är sådär han är.
Dessa män är otroligt skickliga på att manipulera folk, och bryter långsamt ner psyket på sin tjej så hon varken vet ut eller in. De öser kärlek över en, får en att känna sig som världens prinsessa, det bästa som finns, och nästa stund blir man slagen.
Det kan börja med små pikar som man kanske inte tar så hårt, men i ens inre börjar osäkerheten gro. Man är otroligt kär samtidigt, ser inte klart och knuffar undan dessa små dåliga beteenden som killen visar, man hoppas att de ska försvinna och man vill inte göra en stor grej av det. ”Han menade det ju inte, egentligen.”
Som sagt, de bryter ner sina tjejer långsamt utan att man hinner märka nånting. Sedan står man där och vågar inte ta sig ut ur förhållandet. För man är säker på att ingen i hela världen skulle vilja bara med en, bara han. Det där monstret.
det är inte lätt att bara bryta, saken är man fastnar i nte för den otrogna, man blir inte kär för han är otrogen, man älskar inte svinet … utan när man väl är fast det då man egentligen inser va han gör men då är man så jävla fast att det är svårt att bryta sig loss.
som du som vän enda du kan göra är att finnas där för din vän, det är ingen ide du säger att hon förtjänar bättre, el att hon ska lämna han, för hon vet redan att han är ett svin, hon vet att hon förtjänar bättre.
men om du ej orkar med det så kan du säga till henne att du inte orkar mer, anntingen lämnar hon honom el så vill du slippa all snack om killen, ni är vänner men tilllåter hon sig att skadas mer så får hon skylla sig själv.
Bra skrivet! Jag har samma problem med min bästa vän. Jag har sagt hundra gånger att hon ska lämna honom, men ändå så går hon alltid tillbaka till han, sen när de bråkar och han slår henne så ringer hon och gråter hos mig! Man orkar verkligen inte!
Tänkt på att de kanske inte bara är att ”lämna” sin man/kille om man blir slagen, och det kanske inte går, och det kanske får större konsekvenser. Och om man då är gift med en person som slår en och man har barn är det inte bara att ”gå”, det krävs mer, + att socialen oftast måste bli inblandade om man nu skulle ha barn.
Visst du har rätt till viss del, men du bör ju tänka snäppet längre också!
Och man ska stötta sina vänner hela vägen 🙂
HALLÅÅ! När kommer svaren från frågestunden ? del 2 alltså 🙂 Kom igen paow….vill höra svaren :):)
kram
Helt rätt.. Man kan ju knappast vara kär i personen om man slår den eller är otrogen!
Du har helt ratt! Hur gammal ar du egentligen? ”lol” Du later sa vis. 🙂
Jag är i exakt samma situation som du är i. mina närmaste kommer gråtande till mig hela tiden och säger jag kommer aldrig ta tillbaka honom. dagen efter så är dom lyckliga tsm. osv. så fortsätter det. och jag själv förstår mig inte på det heller. för att om man mår så dåligt och gör ”slut” nästan varje dag och sen går tillbaka. när kommer dom lära sig att INTE gå tillbaka. Jag har tur och har en fantastisk pojkvän som gör allting bara bra i mitt liv. och då försöker dom förstöra allting istället bara för att jag har en bättre kille än dom . så dom kommer på massa rykten och snacka så jävla mycket skit. men dagen dom är ledsen och vill inte gå tillbaka till derans killar då passar det bra att prata med mig!! suck. tycker så jävla synd om dom tjejerna..
Ofta är man så nedtryckt och har tappat allt självförtroende, man tror man förtjänar att behandlas som man gör av den misshandlade mannen. Så du kan aldirg säga att du aldrig skulle stanna hos en man som är otrogen mot dig eller slår dig. jag har jobbat på kvinnojour i flera år som volontär och jag har lärt mig otroligt mycket om kvinnor som blir slagna och varför de stannar. är man i din ålder så är man ung och ofta oförstående och förlåter väldigt lätt, man tror att det är en tillfällighet och att mannen ska ändra sig. Sen har jag lusläst allt av vad Liza marklund skrivit om misshandlade kvinnor i sina böcker.
HÅLLER MED SJUKT ATT MAN GÖR SÅ
jag håller med! blir nästan irreterad.. har dom ingen självrespekt? det är skillnad om ens pojkvän hotar en osv mycket allvarligt ifall man skulle lämna honom. men om dom har en chans.. ta den?
Jättebra skrivet, håller med dig!
nej det är verkligen inte lätt, och inte så som du tror. jag har vart med om detta och jag höll ut i ett år eftersom att jag inte vågade göra slut. om han slår mig för de minsta lilla, om jag inte vill ha sex. liksom va skulle han då gjort om jag försökte göra slut, döda mig? i början blundar man ju bara för vad som händer eftersom att man är kär, tror att allt ska bli bättre.. men jag förstår dig också, hur kan man leva med det? de kan man inte men det är nget man valt, man valde killen man tyckte om, sen att han förändrades räknade man ju inte me.
Min mamma blev misshandlad av min pappa, hon fick sova i ett rum, inlåst med mig och min bror. Enda gången hon fick gå utanför dörren var när hon skulle ge oss välling. Sen åkte han iväg med sin bror, var bort hela dagarna och där satt vi.
Till sist åkte han någonstans igen, då stack hon. Sen fick hon veta att han var död. Knappt än idag vågar hon gå ut och sånt.
Anledningen till varför hon aldrig stack innan, var för att hon var rädd för honom, hon tog till och med stryp tag på henne framför min bror som var äldre då.
det kommer bitvis, och de är några jävlar på att slicka röv och skapa de där fina minnena som du inte vill släppa när du försöker lämna dem. Oftast börjar det också verbalt, och med psykisk misshandel så du tror inte att du är stark nog, eller så tror du att det är normalt, eller så tror du helt enkelt att du förtjänar det.
simple as that när man säger det, men jävligt mycket jobbigare i praktiken.
För man kan inte sluta hoppas när man är förälskad på riktigt, man tänker bara på hur dom var innan och hoppas på att dom kommer förändras och att allt kommer bli som vanligt igen:( har aldrig blivit misshandlad av en kille och jag vet inte hur ni som har blivit det tänker:( men jag har blivit riktigt riktigt sårad av en kille som jag planerade hela mitt liv med, vi hade en omöjlig kärlek men vi klarade oss igenom allt. Hoppas fortf på att han en dag kommer bli som den killen jag började älska , kommer vänta på han för jag kan inte leva utan han:(
Jag håller med dig till 110 %! Skit bra skrivet 🙂
Paulina..Paulina.
Jag kan tycka så med..eller jag håller helt klart med dig.
Men det är inte så lätt..jag har själv varit med i sådan situation..fastän jag är så pass ung. Jag har haft en kille som har slagit mig..men jag har älskat honom ändå. Jag ville inte att han skulle slå mig..det gjorde inte bara ont där han slog..utan i hjärtat med. Jag ville slippa smärtan..men jag ville inte ha smärtan som skulle komma när jag skulle lämna han..för jag älskade honom! det är svårt..det gör ont..det..sårar en verkligen. Mina kompisar tjatade på gång på gång..en kompis t mig gick t.o.m till min pojkvän och sa ”att om du inte lämnar elin så polis anmäler jag dig!” ..och tillslut så lämnade han mig..jag blev sjukt ledsen..men sen så kände jag mig bättre..jag mådde bättre tillslut. Det är svårt att vara offret i något sånthär..men också att vara vännen som stöttar..jag lider med dig. Men ibland så behöver vi tjejor hjälp utan att vi säger det..du kanske borde..hjälpa till dina tjejkompisar ur denhär situationen.. ? Eller så stöttar du dom bara..det är hjälp det med.Lycka till..finns här om du har frågor. Mvh, Elin.
Jag, min mamma och syster har varit med om exakt samma sak, detta var då min pappa som misshandlade oss både psykiskt och fysiskt. Det knäckte ner oss helt, jag och min syster blev blyga och kände oss så värdelösa och små.
Detta hade då pågått under hela mitt liv, men inte förrän jag började sexan förstod jag att det var fel det han gjorde.. Han började till och med säga kränkande saker inför mina kompisar, det gjorde att jag blev rädd att dom skulle tycka lika dant och sluta umgås med mig.
När man blir utsatt för misshandel av någon som ens pappa får en att känna sig så ensam, en pappa ska vara snäll och finnas för en, inte slå och trycka ner en.
Min syster och jag började tillslut prata med kuratorn på skolan, och hon skickade vidare det till socialen och polisanmälde händelser som hon ansåg var förfärliga.
När pappa sedan fick hem brev om detta blev han ännu värre och slog oss ännu mer, eller var han tyst i flera dagar. De tillfällena han var tyst satte han sig inne på kontoret och spelade poker med stängd dörr. Sen kunde han vara helt normal dagen efter, jag fattar inte det riktigt?
Tillslut så känner man sig skyldig själv, för något han gjorde. Jag började tänka att jag kanske förtjänade alla slag och skrik.
Du som inte varit med om något sådant själv förstår inte riktigt hur det är.. Man känner sig ensam och behöver sina vänner.
Stötta dina vänner och få dom att lämna kräken. Sådana människor ska inte få äran att leva med någon som inte gör något tillbaka.
1. Man kan vara förblindad av kärlek så man ser inte klart hur och vad han gör mot en. Det är förns känslorna har svalnat så man ser och undrar hur man kunde älska honom.
2. Hemmafruar stannar för dom kanske tänker på barnen? Vill att barnen ska få leva med mamma och pappa och vill inte utsätta barnen för skilsmässa i sådan tidig ålder och behöva ta hand om dom själv utan att behöva massa hjälp. Vissa har inte råd att skilja sig. Vissa orkar inte och låssas som allt är bra. Vissa hoppas på att det kommer bli bättre genom att gå i terapi.
Det finns många anledningar varför man inte vill separera, man vill inte slänga bort det man hade för man hoppas att det ska komma tbx. Man är kär. Man orkar inte med massa prat. Det är inte bara så lätt att lämna den man älskar och vill spendera sitt liv med, som man inte kan se sitt liv utan. Alla är inte så starka som dig Paulina som bara kan lämna sin andra halva sådär.
Men jag förstår att det är jobbigt för dig att alltid behöva ställa upp när dom ändå inte lyssnar på dig. Fortsätt bara vara en bra vän så lovar jag att det kommer löna sig i slutändan!
KRAM
Skit bra skrivet. Tyckte det satte in klockrent, du börjar bli riktigt bra på att skriva när du väl vill =).
Jag håller med, men samtidigt så finns den där ”Men ändå” som slår allt.
Lotta
jätte bra skrivet skrivet paulina!!!:) kan dock förstå att vissa inte vågar ta sig ur sånna förhållanden, man är rädd att dom ska fortsätta följa efter, telefon-/smshota osv. men får man rätt hjälp från familj, vänner, myndigheter osv så borde man kunna ta sig ur det, men man behöver hjälp och stöd från familj och vänner.
men jätte bra skrivet!!
Du borde outa kvinnomisshandlarna! Dom står så jävla lågt i kurs att bara pedofiler/våldtäktsmän står lägre..
det går finfint att outa kvinnomisshandlarna på http://www.flashback.org bla. Helt anonymt dessutom. Men outa ingen oskyldig bara, det är riktigt illa det med.
Kan ingen släkting/nära vän ta ett snack med ståfilerna återstår bara out’ning via flashback.
Du borde nog tänka igenom vad du har skrivit om ditt egna förhållande en gång till. Ditt och Hugos förhållande verkar ju bara bygga på sex. Jag får intrycket av att du har sex med honom och låter honom filma dig när du är i princip naken för att sedan lägga ut det på bloggen. Det verkar som att du gör det för att han är äldre än dig och för att du inte vill att han gör slut. Hugo driver om dig och säger att han bara har sagt jag älskar dig en enda gång och det för att få dig i säng. Är det verkligen så en kille behandlar någon han verkligen är kär i ?
För tio månader sen så hade jag kunnat säga att jag höll med dig till hundra %. Men så träffade jag The One och jag fick honom. Han var den perfekta pojkvännen, ända tills för någon månad sen. Han har det ganska jobbigt hemma, och släpper ut all aggression på mig. Han skulle aldrig drömma om att slå mig, men han behandlar mig som om allt vore mitt fel. Hade jag varit mitt gamla jag hade han fått en smäll på käften och världens utskällning, och om inte det hade räckt så hade jag lätt dratt. (Som jag gjorde med mitt ex som knullade med min ex bästa vän). Men nu är jag så kär så det gör ont och jag är livrädd för att förlora honom. Så fort han är glad är han världens bästa och jag njuter av varenda sekund. Men när han sårar mig så gråter jag hemma och hjärtat värker. Alla mina vänner säger att han är ett ashole, men jag älskar honom ju.
Det är verkligen jobbigt att va i sån sits som du. Jag var det för nåt år sen och jag gjorde allt för min kompisar. Gav verkligen upp massor för dem. Det slutade med att de i princip ba sa ”hejdå fitta vi vill inte va med dig längre” och det va för att jag själv hittade en helt underbar pojkvän som jag fortfarande är med. Jag hade tröttnat på att hjälpa dem för länge sen men höll ändå igång för jag menar de va ju mina bästa kompisar.. ändå fick man bara skit tillbaks. Jag hann inte ens säga till dem att jag tröttnat på att höra om deras problem så det är verkligen inte värt att ge så mycket till någon. Det är klart man ska hjälpa sina vänner men man måste bestämma sig i tid vart ens gräns går annars kör dom tillslut över en när man är fullproppad av deras problem och inte längre har plats för några egna.
Fattar inte heller hur killar kan bete sig sådär i förhållanden. De säger att de inte menar det och att dem egentligen älskar en men man slår inte nån man älskar. Det är klart man kan bli aggressiv om man INTE får den man vill men om nu killen har fått sin tjej som han älskar så mycket då borde han väl vara glad för det? Vem vill trycka ner och sänka någons självförtroende på det sättet när man dessutom påstår att man älskar den?? Dock är det ju inte bara killar som gör så för det finns även tjejer som gör samma sak men ändå… Jag kommer aldrig förstå hur man kan vara så jävla dum i huvet.
En sak som jag iallafall själv vet aldrig funkar är att säga åt sina kompisar med skithål till pojkvänner att lämna dem för att de är dumma. Det får en bara att vilja kämpa mer med sitt förhållande. Mycke bättre att prata om det ordentligt och få tjejen att inse att hon kan va lycklig utan honom. Att bara säga åt någon att lämna sin ”stora kärlek” funkar aldrig.
Jag har själv levt i ett förhållande där killen behandlade mig illa och varför jag inte lämnade tidigare berodde helt enkelt på att han tryckt ner mig så mycket psykiskt. Jag var inte värd någonting och om jag lämnade honom skulle jag aldrig kunna få någon annan för ingen annan ville ha mig.
Det där satt fast i mig och när jag väl tog mod till mig att lämna honom tog det ett bra tag innan jag lyckades bygga upp mig själv igen.
Det är lätt att sitta och säga att ”efter första slget går jag” med när du väl är där är det inte alltid så lätt, tyvärr.
Hej.
Det är en sak man oftast undrar, varför kvinnan inte lämnar mannen när han slår henne? Man kan inte förstå varför hon stannar kvar.
Jag fick nyligen reda på att en nära släkting till mig har blivit misshandlat i flera år av sin man. Det var ingen i hennes närhet som visste om det eller ens kunde tänka tanken att så var fallet. Dock gjorde han ett misstag och fick vittnen som såg när han slog henne.
Hon – den drabbade – har i efterhand talat ut om hur det är att leva med det. Dom blir manipulerade och intalar sig själva att det ska bli bra eller tar på sig skulden att det är dom som har gjort något fel och förtjänar att bli slagen. Sen skäms de och vågar inte dela med sig till någon. En rädsla att inte bli trodd finns även där. Hon levde ihop med sin man i 32-36 år (minns inte exakt) och det är inte lätt att lämna någon som man har levt med i alla dessa år.
Man intalar sig själv att ”hade det varit jag hade jag inte tvekat att lämna honom”. Jag tror inte man ska säga så mycket när man inte har befunnit sig i situationen själv.
SÅ idiotiskt det där var ! visst du är en sjukt bra kompis som ställer upp så men sen: ”jag börjar tröttna på det” fyfan påväg till världens sämsta. En VÄN ställer upp vått o tortt även om hon blir tröttsam. DU KOMMER att få TILLBAKA någon dag från den vännen men om du inte får det så säg till henne att du har gjort ALLT för henne och du får inget tillbaka. Och detta med att dom går tillbaka är för att dom antingen ÄLSKAR DOM SÅ SJUKT MYCKET att dom skulle kunna DÖ för dom. eller så är dom rädda för sina män. det vet ju inte du eftersom du inte har varit med om det så kom inte med sånt om du inte vet sj hur det är.
för det blir en mental misshandel också av misshandel och otrohet, man älskar personen och vill att det ska funka, att personen ska sluta samtidigt som man vill lämna personen men är för rädd. Om han slår dig för du inte ger honom sex, hur mycket kommer han slå dig då om du säger att det är slut eller anmäler honom?
Jeg er veldig, veldig enig med deg. Har, og har hatt, et par venninner som blir såret og behandlet dårlig gang på gang, men ingen av dem gjør noe med det. Det er trist å se at de ikke ser det klart selv. Og når det til slutt blir slutt så innser de at de har kastet bort en stor del av livet sitt på noen som ikke var verdt det.
Men fordi de elsker dem der og da, så klarer de ikke å si ifra eller gjøre noe med det..
tycker det är ett jätte bra inlägg paow, hoppas nån lyssnar på dina råd. 🙂
Hej Paow, tro mig! Alltså är ledsen att säga det!
Jag har fått uppleva mental misshandel, tyvärr var jag så naiv då så jag märkte det knappt. Men snart märkte attt jag var inte kunde hålla kontakt med den personen. Men det förstörde hela min skolgång och jag hade högfrånvaro. Och humörsvågor. Jag försökte t.o.m ta livet av mig. Så deppad var jag.
Det har varit en katastrof men som tur är går jag hos en jättebra psykolog som verkligen är bäst!=) Och jag känner mig så fri=)
Jag hoppas verkligen du läser dina kommentarer här i kväll för de är guldvärda!
Men som många utsatta kvinnor säger: Man märker det inte förrens man hamnar där själv!
Tro mig jag trodde inte jag blev utsatt för mental misshandel men det blev jag!
Det var så jag lärde mig vad det var!
Och till alla tjejer där ute som blir utsatt för misshandel överhuvudtaget
av föräldrar, pojkvänner vem som helst.
Håll ut, håll ut!=)Ni kommer klara det, jag lovar, jag lovar!
May god give u strength
Aisha
Om man är i ett sånt förhållande så säger oftast killen att de är tjejens fel att han slår henne,att om hon inte skulle ha sagt en viss sak eller gjort nåt så skulle han aldrig slått och dom flesta tror på killen och tror att allt är deras fel.Och dom är fortfarande så kära i killen och vill inte lämna honom samtidgt som dom vill.Efter att han har slagit säger han föråt och kommer med presenter och är jätte snäll men säger endå att de är hennes fel att han slog.Han påpekar saker om tjejens utseende och hur hon är tills hon inte har nåt självförtroende alls.Ibland behöver man hjälp men att lämna killen för att man inte kan själv. Men de är inte så lätt att förstå först man hamnar där själv och de är inte så lätt att bara gå iväg som man kan tro, jag lovar!
Jag vet inte om mitt tidigare svar kom fram, men jag och min kille har varit tillsammans i 8 månader och han kan bli väldigt arg och slå i väggar när vi bråkar ooch även eh ah… Jag vet inte om det är han eller jag som gör fel, men ja.. 🙁
Hejsan
Jag förstår att det är svårt för dig och alla vi som inte har blivit misshandlad. Men som många säger går detta stegvis och man kan se en massa tecken på att det kommer hända. Jag läser psykologi och läste en bok om detta. Detta är helt sjukt, för man kan se när detta kan hända. Du kan inte stoppa din vän från att gå tillbaka til honom, just nu är hon i en bubbla och vill inte vakna upp.
Så min åsikt i detta är nog att du låter henne vara, visa att det är fel. för hur många ggr du än säger till henne att detta är fel och att hon ska lämna kommer hon inte göra det förrän hon själv vaknar upp!
Ja har haft en kompis som blivit misshandlad och dem vaknar upp själva en dag, vi kunde inte göra något åt hennes situation mer än att vänta..
Men det är som du säger, föräldrar borde lägga sig i och vara mer bestämda. Jag förstår inte vart föräldrarna är då något sånt händer?
Aja lycka till med det, men ge dem inte för mkt uppmärksamhet, för det gör att dem tror att det är mer rätt.
håller med dig! det är helt sjukt att man kan göra så..
mina kompisar har också varit med om det 🙁
män som slår sin kvinnor och behandlar dem som smuts, djur osv är oftast psykopater. (syfter INTE på kriminella psykopater som dödar och gör gräsliga saker på det sättet). dessa psykopater är otroligt charmiga, de har enkelt att manipulera osv, gör allt vad de kan för att få som dem vill. min mamma blev ett offer för en sån man och att du skriver såhär är väldigt kränkande! du har INGEN aning om vad offer måste stå ut med. psykopater krossar minsta lilla självförtroende du har som gör så att man börjar tro att han är den enda som kommer älska en t.ex.!
Min pappa misshandlade min mamma i 10 år. Anledningen att hon inte stack, var för att han hotade henne med att döda henne om hon gjorde de. Hon vågade helt enkelt inte. Sen fick min mamma cancer. Lite tur i oturen. Då sa han ; Du kan sticka nu. Jag kan ju inte slå på någon som är sjuk.
Jag tycker att du har lite fel i det du skrev. Jag känner en person som blivit slagen av sin kille och tro mig det är inte enkelt att ta sig ur en sån situation. Personen som blir slagen tror att det endast kommer ske en gång och ger killen alldeles för många chanser (tyvärr) och tror att det kommer bli bättre. Den som blir slagen får tillslut dåligt självförtroende och har ingen respekt mot sig själv och börjar då inbilla sig att det är ”rätt åt mig att jag blir slagen, jag kanske förtjänar det” eller ”jag älskar honom så himla mycket, det kommer bli bra igen”. Så jag tycker du ska ta tillbaka det där med att du skulle sticka direkt och bla bla bla, för du kan inte säga något sånt när du inte suttit i en sån situtation själv. Jag har inte heller det, men jag har både sett och hört tillräckligt för att kunna säga att det inte är lätt och att man inte bara sticker. Det tar tid innan man tar till sig det modet.
DU går ju hela tiden tillbaka till dina skitvänner? dubbelmoral
http://www.ishop.nu ,allt inom iPhone, iPad och iPod tillbehör