Alltså jag måste bara ventilera om en sak. Det här är ingen uthängning eller något sånt där det kommer att nämnas några namn. Utan jag är bara riktigt j*vla förvånad. När jag åkte till Spanien så tog Elli hand om min lägenhet, eller ja hon bor där ibland vilket för mig är HELT okej. Då så ringer en ”vän” till mig och säger att hon är påväg till Stockholm och undrar om Elli är hemma så hon kan ställa väskorna där och sa att jag hade OKat det. Vilket jag verkligen inte hade gjort. Hon var hos mig några veckor innan då ”råkade” hon få med sig kläder som hängde längst in i garderoben så jag kände att det var något lurt med henne. Och att hon var EXTREMT stökig av sig. Vilket jag tycker är respektlöst.

Men eftersom jag var på en båt med en massa kändisar så hade dem tagit min telefon så Elli fick inte tag på mig så hon trodde på det hon sa. Den här tjejen sa att hon skulle stanna i 3 dagar men stannade 6. I samband med det här fick Elli blodförgiftning och las in på sjukhuset så stannade hon längre. Då hade hon glömt att mata min katt. Haft sex med flera killar i min säng utan att byta sängkläder. Och INTE diskat. Hon försvarar det med att Elli ”också hade stökat ner” när jag vet att det inte är så för att jag bor med Elli. Men om nu så var fallet så visste den här tjejen att Elli låg döende på sjukhus och ändå så lämnade hon min lägenhet sådär? Samt att hon snott med sig en massa saker när vi rensade igår. Samt att det luktade weed i hela min lägenhet.

Igår tog det alltså 6 timmar att städa. Fördelat på 3 personer.

Tycker ni att det är OK att lämna en lägenhet såhär om ni fått låna den? Tyvärr så tog jag inte fler bilder. Men här ser ni ungefär hur det såg ut. Kul att komma hem till? Nej. Har fler bilder men det set för äckligt ut. Kolla bara på golvet?!

Nu har man kommit dit där man är sjukt otränad igen. Men man har haft en rolig sommar så vad gör det? Men nu är det dags igen och jag bara längtar efter att få använda mina snygga träningskläder igen!

Ville bara påminna er om att STRONGER har 50% på ALLT. Så passa på att handla. 

HANDLA HÄR!

inehåller ad:links.

Så nu är jag tillbaka på bloggen. Att man alltid påbörjar allt på måndagar. Men så är det. Today is this monday som man brukar säga.

I lördags så var vi ute och åt middag och efter det så åkte vi hem, mös och kollade film. Välbehövlig egentid med den bästa jag vet.

Hoe is life. Ja det är en tatuering jag har. Som är relativt nygjord. Och den betyder så mycket för mig. Det är nog en av mina mest betydelsefulla tatueringar. Och jag vet. Visst låter det konstigt, hoe is life man bara wtf

Men jag känner ändå att jag måste få förklara mig just om den biten. För ett par månader sedan så lärde jag känna Elli. Jag träffade henne under en mörk period i mitt liv där jag inte alls mådde bra. Jag försökte sköta mig men hur mycket jag än försökte må bra ha kul och träffa andra killar(ja jag var uppe i ett heartbreak som kändes som en enda stor panikångest attack). Elli sa till mig då ”nu ska vi fokusera på dig, tänk dig att hoe is life” och då började jag att tänka om på exat allt och jag fokuserade på mig själv. Jag har redan förklarat innan men att jag har väldigt nära till att tappa det helt när livet är i obalans. Så att tatueringen symboliserar verkligen inte att man är prostituerad eller att man på något sätt skulle vara det. För mig betyder det, att det var det tänket som fick mig att börja må bra, att sätta värde på mig själv, att inse att min kropp är just det. MIN kropp, att mina misstag jag gjort innan inte är den jag egentligen är, för en ny utveckling, sena sommarnätter där jag och Elli bara gått runt i stan och stojat, jag blev HELT fri från min ätstörning. Ja ni förstår.

◦ Visst man kanske inte alltid behöver tatuera in allting. Men jag är ju lite spontan av mig. Så det fick bli så. För nu kan jag blicka ner på den och vara nästan stolt över vart jag kommit i min personliga utveckling.

Jag är tillbaka! Sitter just nu på Flygplatsen i Palma. Jag har åkt runt med ett gäng vänner som var i sällskap av några som var väldigt kända som gjorde att dem tog våra telefon direkt när vi klev på båten. Har sett så mycket av Spanien men måste nog säga att Ibiza är min favvo ö i Spanien. Och Barcelona var också SÅ nice!

Det här var min sista resa för att bara vara och inte tänka på morgondagen. Nu är det dags att utvecklas och ta tag i sig själv igen! Tack för erat tålamod. Den här pausen behövde jag verkligen. Har verkligen inte känt någon stress över mina sociala kanaler och det var länge sen jag kände så.

Hej! Nu är jag här igen för att säga hej. Mår faktiskt bra trots att jag hade min topp tre värsta fylla ever här om dagen. Var tvungen att smita ut till pappa på landet men nu har jag tagit mig igenom det gråtit lite och förträngt men inte glömt bort att jag söp bort en väska :/ . Visst är det classy att skriva om fylla? Ibland för oss aktiva inom alkohol så får man någon gång i sig för mycket, eller kanske till och med drogad jag tror faktiskt nästan att jag blev det? Roligt var det inte iallafall. Varför är det så tabulagt och ”trashigt” att skriva om fylla egentligen? Vi är ju unga och många dricker, och alla som dricker har väl någon gång fått i sig för mycket eller glömt att äta? Tänk att till och med super influnsers som Molly Rustas också blir ramla runt i soffan-full kl 02.30 på vall ibland. Så jag försöker trösta mig med det. Eller när man sett blondinbella AS full och röd som en tomat i ansiktet skrattandes FÖR högt för allas trevnad utanför en resturang i Stockholm.

Eller alltså det är ju inte okej att bli för full egentligen. Nu försöker jag bara rationalisera för att mildra min ångest. Men SÅ är det ibland. Bara att tuta och köra be om ursäkt och hoppas att man lärt sig något. Drick med måtta eller inte alls. Avskyr alkohol. Är fan rätt sårlig ibland.

En bild från Pacha ibiza för 2 år sedan.

Är ute på landet med en god vän! Så skönt! Nu känns det verkligen som sommar!

Min vän Ellinore ville tatuera in NO MAN´S WOAMAN på armen som ett statement att ingen kille någonsin ska kunna bestämma över henne, nu menar jag att aldrig låta en kille bestämma vad du får och inte får ha på dig och aldrig låta en kille frihetsberöva dig på något sätt. Så jag hakade på och budskapet är väldigt viktigt för mig, för jag har verkligen vart med om den värsta tänkbara mannen man kan tänka sig. Hade jag stannat kvar i den relationen så är jag ganska säker på att jag skulle vart död idag.

Och nu ska jag förklara varför jag jag inte litar på män.

Och det känns ganska vanligt idag att männen försöker säga åt oss va vi tjejer får göra och inte göra. Och den mannen(idioten mitt förrförra ex Mattias Coleman) la upp det som ”har du på dig den där tröjan älskar du inte mig” ”du gör mig ledsen som ljuger hela tiden”(för att jag drack 2 glas vin till maten med en vän när jag sagt att jag förmodligen inte skulle dricka). . Hur han slog mig blå när jag kom hem för sent, som fick mig att tro att jag inte var värd någonting och han var så fantastisk som stod ut med mig. Som tryckte ner mig så mycket så att jag inte längre orkade leva. Som jämt förstörde mina saker kan inte, (han förstörde 5 mobiltelefoner). Som alltid vägrade att betala för notan fast han tog det dyraste på menyn för att ”det var jag som valt resturangen”. Blä.

Älskar även hur mitt senaste ex berättade i någon podd som släpptes nyligen att han hade dålig tilllit till mig för att det ”hände en grej i början av våran relation som gjorde att han inte kunde lita på mig” och får det att låta som att jag legat med hans bästa kompis bakom hans rygg lol. Kan berätta vad den grejen var som gjorde att det var värt att bråka med mig om 10 gånger i veckan om i 6 månader. Jo nämligen att jag sket i honom för att gå ut med mina vänner en kväll(då han skulle jobba till kl 2 på natten och jag orkade inte sitta hemma och vänta)våran 4e dejt vi skulle ha. Det fick alltså honom att läsa igenom mina meddeladen från typ 2013 och bråka med mig om allt hela tiden. För att det sen skulle komma fram att han vart otrogen 2 GÅNGER mot mig.

Man blir verkligen dum när man är kär eftersom man tar så mycket skit HELA TIDEN? Det är slut med det nu.

Just nu är det väldigt svårt att komma åt mig på ett känslomässigt plan när det kommer till kärlek för att jag letar verkligen inte efter något. Är något mer selektiv en att jag skulle dejta någon charterkille utan framtids visioner eller barn igen, eller att jag ens skulle visa killen jag är tillsammans med på sociala medier.

Jag är så JÄVLA trött på att män/killar/pojkar som jag släppt in i mitt liv alltid försökt styra mig, trycka ner mig och försökt bestämma över mig. Tyvärr så tappade jag mig själv någonstans på vägen, så nu ska jag försöka skaffa en relation med mig själv. Det tog bara 24 år och 8 månader att komma på det.

Mår: Har träffat en psykolog och har konstaterat att mitt mående vart svajigt pga av dåliga relationer och press från omvärlden (typ ni som skriver elaka saker)samt kommit fram till att jag egentligen är en introvert person som blivit tvungen att agera extrovert och därför känner jag press på mig blablabla samt min ätstörning berott på att jag vill ha kontroll på något i mitt liv. Jag gick ändå till psykologen 5 gånger på 3 veckor, kämpigt men jag gjorde det.. Det jag behöver är en livscoach tror jag.När jag skriver att jag mår dåligt och inte vill/orkar blogga på 10.000 tals bitterfitt*r som tycker att ni gör mig en ”tjänst” genom att be mig söka hjälp.

Mår jämt sämre på sommaren i Sverige för att det är sådan press på att man MÅSTE vara ute i solen. Och ska jag vara helt ärlig så är jag en stadstjej som gillar brun utan sol. Inte att pressa & grilla, tycker att det är överskattat och inget jag lever för. Men så är det helt enkelt. Jag måste inte älska något bara för att ALLA andra gör det. Bor ju ändå utomlands stora delar av året, värmen är inte så viktig för mig.

Jag har INTE vänt helt rätt på dygnet än men jag har städat hela lägenheten(tog ca 8 timmar, gissa om det var stökigt)… Så det går framåt, jag AVSKYR att städa när jag inte mår bra.

Jag ska snart åka på ett äventyr som jag är SÅ taggad på.

Har börjat kolla på gossipgirl sådär 9 år för sent. Bättre sent än aldrig och jag fullkomligt älskar det.

Det värsta med allt. Jag har mens, det suger. Så igår när jag grät åt Amanda och Joels kärlek till varandra i ex on the beach så undrade jag vad som var fel, men när mensen kom senare så fatta jag att jag inte var någon weak bitch(alla tjejer känner igen sig). Anledningen till att jag pratar om mens är för att jag slutade äta p-piller för ca 3 månader sedan och jag hade bara någon blödning för ca en månad sedan. Så det här är min första riktiga mens på år. Det borde väl typ firas? Nä men eftersom jag INTE är i nåt förhållande så känns det onödigt. Ligger jag oskyddat så tar jag dagen efter piller. Men som tur är så gör jag inte det så ofta. Det som är jobbigt är dock att mens gör ont. Men vi kan ju fira att kroppen fungerar som den ska och det är jätte bra?!

Jag har inga könssjukdomar.

Jag är helt fri från min bulimi nu också, för tillfället iallafall. Har pratat ganska lite om det här i bloggen då jag inte velat ”peppa” någon till det. Har inte spytt på snart TVÅ månader och alla mina sår på händerna är borta nu. Jag tänker dock mer på vad jag äter nu så kontrollbehovet finns fortfarande där, men jag äter. Inte för mycket, kanske lite för lite vissa dagar. Men oavsett så får jag i mig något.

Sanningen är att jag inte mår helt bra än. Men det känns bättre nu. Vilket är väldigt väldigt skönt. Det gör inte ont att andas längre. Babysteps 🙂

Mitt allt <3

Moi på en bra dag!