Nopp.. Annie mår jättedåligt lilla pluttan, så jag stannar nog hemma och tar hand om henne, men är inte trött än, så ja, vad ska man göra en lördagskväll?
Jo, hittade ett bra citat inne på Natachas blogg som lyder ”lev ditt eget liv för du ska dö din egen död”. Så ja, inget tjat på att jag super, för det ska jag göra i min ensamhet.. Puss på er…
Är faktiskt glad för att han verkligen kommer hit, och lite småglad över att jag ska få ha flygplanssex sen på hemresan, det måste prövas..
Så nej, jag kan även säga att detta inte är ett ”pr-trick” det kallas kärlek för er som inte vet vad det är.
Det är jobbigt när man ser ut som shit, killarna har gått och bara alkohol i kylen och ingen ork i kroppen till att gå till affären. Vattnet i kranen gick tydligen att dricka, men det vågar jag inte. Jag verkligen döööör av törst! Nej, detta måste fixas innan jag hoppar in i duschen..
Igår så åkte jag Annie, Lewis, Deklan, Jeanette och Helen upp till Fubar, en liten bar, och det var väldigt trevligt. Alla där läser min blogg, eller typ.. Tycker det är lite kul att den börjar sprida sig i ”byn” nu haha 😀
Annie mådde dåligt, typ som jag gjort dom här sju dagarna. Huvudvärk och illamående, fast hon har fått stafylokocker eller vad det heter. Too bad… Jag åkte också hem till hotellet och skulle sova när Dekland och Lewis kom upp och frågade om jag ville åka tillbaka till Fubar. Och det ville jag. Träffade massa trevligt folk också.
Engelsmännen är alltid så trevliga! Vi var där tills stängningsdags och sen så blev det nattbad i poolen haha… Slutade med att vi däckade på mitt hotellrum och jag vaknade upp nyss, men jag drack bara några tjejdrinkar igår, inget mer 😀 Så duktig jag känner mig…
Bilderna gör inte kvällen rättvisa – har börjat ta det lungt med kameran, i början så var jag som en paparazzi..
Det kändes jobbigt att jag inte kunde vara där på minnesstunden och lämna en blomma vid minneslunden och ge Philip en kram och hålla honom i handen…
Kan inte förstå att det har gått ett år. Det har varit en jobbigt år för många och fler jobbiga år kommer. Jag tänker på dig och din familj ofta. Kommer ihåg ditt söta leende som om det vore igår..