Skip to main content

En text jag skrev förut. När jag var kreativ och ung.

Skrivet av den . Postad i Okategoriserade.

”Drömmer jag? Är det här verkligheten eller en dröm? Som tagen ur Saw 2 tänkte hon. Om det här är drömmen, hur ser då verkligheten ut? Hon ryste till.

Hon är rädd för att öppna ögonen för den riktiga världen. Hon hade hört att det var mörkt och kallt, men varje gång hon försökt klättra ner och titta så var det alltid någon som bet henne i tårna.

Hon trivs där högt uppe bland sina moln… Så fort hon blåser bort ett moln så ser hon bara mörker och hat.

Nej, hon vill inte ner dit, men är fortfarande nyfiken.

Nej, hon trivs där uppe, där uppe där mormor bor numera. Det känns bra att träffa henne ibland, där hon går med en cigarett i munnen. En röd Marlboro om hon inte minns fel, hon hälsar alltid och kallar henne sin ”lilla trollunge”.

En tanke slog henne igen, dumt nog, hon ville klättra ner och se hur det ser ut där nere på Jorden. Kan det verkligen bara vara mörker och hat? Om hon klättrar ner, kommer hon då att komma upp igen? Dessa frågar igen, tänkte hon, så jobbigt.

Hon är så otroligt rädd för att bli vuxen, ibland så larvar hon sig lite extra bara för att verka lite yngre än vad hon egentligen är. Och ibland så dricker hon lite extra för att det är då hon känner sig som 13 igen, bara det att hon inte får utegångsförbud längre när hon kommer hem och luktar tuggumi och sprit. Ack så tråkigt att bli vuxen tänkte hon.

Hon tänker att varje gång hon blir kallad omogen så tar hon det som komplimang. Hon har nyss fått reda på att verkligheten är tråkig, dyster och meningslös och att alla dör till slut. Hon som sitter där uppe, högt där uppe mår bra, bättre, bäst.”

”

Det sägs att varje gång en dörr stängs så öppnas en annan. Att vända mig om fast jag inte vill, att inte vara skapad för att älska och att inte vara skapad för att hata.

Vad duger jag till och vem?  Är det nu jag ska skratta eller gråta? Är det nu min tur att trycka ner någon för att hålla mig själv över ytan? Att känslor bara är känslor och inget annat. Att vi är skapta för känslor, att man inte sårar på riktigt utan det är något gud vara hittat på för att se hur vi påverkas.

Varför är män mer värda en kvinnor i vissa länder. När det är kvinnorna som är frigider och som bär en människa i kroppen och mår piss i nio månader. Fast visst finns det fördelar med att vara brud.. Feminist?

Inbillar man sig att det gör ont i bröstet när man är ledsen? Är det verkligen riktiga fjärlilar i magen som ger din kittlande känslan i magen när man är kär?  Varför ängna sitt liv till någon annan när man kan skaffa sig en egen religon och kultur ? Varför prata när man kan skrika varför falla när man kan resa sig upp varför sova om man ändå ska vakna? Godnatt.”

(Visited 266 times, 1 visits today)

Comments (25)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *