Skip to main content

sorgen är överväldig

Skrivet av den . Postad i Livsstil.

Håller i din tröja och förösker att tänka på det bra som var med dig.. Kan inte förstå att man aldrig kommer att få se ditt busiga leende när du gjort något busigt som du inte fick. När vi lärde dig att röka. Men jag kan inte tänka på något annat än att hur rädd du måste vart när du låg där..  Din blick din rekation.. Men jag försöker att förstå varför du gjorde det, du var så himla älskad. Ingen ogillade lilla tuffa Malin. Som alltid sa det hon sa och aldrig tog någon skit, tills i slutet. Då du bara satt där när någon skrek åt dig. Din blick var tom kommer jag ihåg.. Du grät ofta, och jag förstår inte varför. Men du hade underbara vänner. Jag kan inte sluta tänka på din familj. Varje gång jag skriver till dig på facebook, såförväntar mig ett svar. Som det var när jag var i småland. Då jag skrev till dig på playahed "hej mullan vad hääändish" då visste jag att jag skulle få ett svar tillbaka. Att du skrev "hej vad gör du, du får min tröja haha" i facebook chatten. Men när jag skriver till dig på playahead så blir jag lika besviken varje gång. Varför är gud så orättvis ?Du hade inte ens fyllt 15 år..

sista gången jag träffade dig, lilla du gick runt och virrade i slussen och klagade på att du mådde illa. Så du fick min ramlösa och jag följde med dig till tåget. Det är så hemskt. Att du inte finns längre. Du kommer bara längre och längre bort. Glömmer aldrig sommaren 07,  jag glömmer aldrig dig. Jag tänker inte tro att det är sant, att du faktikst inte fins längre. Du finns visst, och du kommer att komma tillbaka en dag. Jag vet det..

(Visited 26 times, 1 visits today)

Comments (147)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *