År: 2010

Dagens facelook!

Haha, vilket duckface!

Förlåt för en dålig uppdatering, men har tillbringat hela kvällen med Hugo… Har ätit middag på en resturang och sen så har jag städat hela rummet och rensat garderoben. Slängde säkert en hel sopsäck kläder också – så onödigt.

Aja, nu ska jag sova… Bjuder på lite bilder från Thailand (och en från Hong Kong, gissa vilken) så länge. Puss på er <3

Jag sitter med pappa och tittar på lägenheter. Det är inte så svårt att hitta andrahandslägenheter som jag trodde, men när jag äntligen hittade en som passade mig så måste man vara medlem på den j*vla hemsidan och det kostar pengar… Och min internetbank funkar inte. Fan!

Hittade en jättefin tvåa på Birger Jarlsgatan. Dock rätt långt bort.. Väldigt fin, ljus och möblerad och ett kontrakt på 12 månader.

Tänkte fråga er läsare om hjälp också. Känner ni någon som hyr ut en två/trea( minst tvåa) i stan för max 13.000 i månaden i stan? Eller vet någon fin lägenhet på någon hemsida? Länka är ni gulliga!

En film från Thailand och Patong… Så här var det.

Nu ska jag inte blogga mer idag. Ska krypa ner brevid min älskling och titta på en film.. Hörs imorgon! Sov gott!

Scary picture.. Men ville bara visa mina ”nya” ögonbryn. Dom är typ helt läkta nu. Visst blev det bra??

Jag har tänkt på en sak. När sommaren väl kommer så njuter man inte speciellt mycket och tänker inte på det, men när den är över så tittar man på gamla bilder och tänker ”Varför uppskattade jag inte sommaren?” WWWWHHHYYYYY? BUBUBU 🙁

Många tycker att han är äcklig som förlät min otrohet… Som jag ångrar utav hela mitt hjärta, jag skäms för att jag lät det gå så långt under den jobbiga perioden. Jag skyller inte på Nemo, jag skyller inte på Hugo. Utan jag skyller på mig själv.

Men jag har glömt allting som hänt, eller inte glömt för det är någoting som alltid jag lärt mig att det inte var värt det. I början så försökte jag att skylla på andra för vad som hände, men det var så att jag hade tappat en del av vad jag kände för Hugo just då. Just under dom dagarna då det ”hettade till”. Sen så var det helt enkelt så att vi gjorde slut, men i två dagar och det fick mig att inse att att det var han jag älskade. Det var allting som behövdes innan allting kom ut. Truth hurts, lies kills. Jag borde varit ärlig redan från början, men nu vet jag vad som hände och situationen kunde varit möjlig att undvika och därför kändes det tyngre. Jag har fått mycket tid att berarbeta det som hänt efter min 18 dagars resa i Asien. Och nu är jag helt säker på vad jag vill och vem jag vill ha.

Och det är Hugo. Jag har gjort allt jag kunnat för att visa för honom att det är han jag vill ha. Och när jag kom hem så träffades vi och allting kändes rätt. Inte som vanligt utan helt enkelt bara rätt.

Jag vet att vi båda är offentliga människor som i stort sätt ber er läsare om reaktioner. Även om vi inte vill.. Jag kan vara en äcklig slampa om det är så folk vill se mig, men jag kan även ses som en stark person som stått för mitt misstag, att alla gör misstag stora som små. Och Hugo kan ses som en looser utan stolthet, men han kan även vara ett bra exempel på att man ska följa sitt hjärta.

Men till er som kommenterar elaka saker – gör det, men då har ni aldrig upplevt äkta kärlek. För om man verkligen tycker om varandra så är nästan allt förlåtligt. Sen hur vi väljer att göra, det är upp till oss. Och visst hade det kanske inte hänt om det verkligen var äkta eller om vi kanske inte såg det just då, – Men det blev det.

’

Sen te.x som den här bilden som Hugo la ut i ett inlägg. Ser ni inte att den är tagen för läänge sen? Han har ju långt hår, och båda är bruna. Vet ni varför man gör så? För att väcka reaktioner…