Känslomässigt bankrutt.

Jag har inte varit ärlig på över ett år. Varken mot mig själv, mot min familj eller mot mina vänner. Det har varit så mycket jag vill skriva, skrika och berätta. Men hur jag än skriver det, så vet jag att jag inte kan publicera det, med tanke på vad dom människorna skulle kunna säga, vad annonsörerna skulle tycka om mina mörka hemligheter. Det är saker jag inte vill säga till folk för jag är rädd för att dom ska använda det emot mig. Saker jag inte vill erkänna för min familj för jag vill att dom ska tro att jag mår bra och är okej, för det är mina problem.

Det senaste året så har allt gått ut på att fly. Fly från allt jobbigt, skjut upp det. Ta det sen. Det började efter Hugo. Då ville jag bedöva smärtan som uppstod när vi gjorde slut, eller typ hjärtesorgen, så jag åkte utomlands, var runt folk jämt och ständigt. Festade, träffade killar, fick bekräftelsen. Kom hem och tillbaka på 0 igen. Samma sak igen, festa, vara ute mycket glömma. Glömde allt. Fick bekräftelse och en nystart.

Den värld jag lever i är så falsk så att det mesta består av ytlighet, sex, diverse droger (såsom bantingspiller, melanotan o.s.v.) och vem du är och vem du hänger med. Fyllde 18, började festa. Sitta hemma själv och glufsa chips en fredagskväll fanns inte ens på kartan. Flyttade hemifrån, fick iordning hemma mådde lite bättre. Åkte till Thailand, festade och åt thailändska ”efedrin-tabletter” i mängder. Blev inte mig själv på veckor efter det när jag kom hem. Hände saker hemma, mina vänner sa upp kontakten med mig och dom jag hade kvar var typ ***** som ”ville hjälpa mig”…

Det visade sig att hon egentligen bara ville ha någonstans att bo i Stockholm eftersom hon då var högaktuell i media. Visst så hjälpte hon mig, jag började festa mindre och sa upp kontakten med människor som jag inte borde umgåtts med. Vilket jag tycker att alla mina andra vänner som jag hade borde gjort. Men jag tog in dom i denna ”värld, Stureplan fest och kändisar. Eller ja en viss del av det. Men dom tyckte det var roligare att dela ett gram kokain med ***** på Stureplan än att hjälpa mig som låg hemma och kved i ångestattacker och dom visste att mina föräldrar inte kunde finnas där då.

Jag vet inte om dom flesta av er vet hur det är att få en riktig ångestattack och hata sig själv så mycket så att du inte ens tycker du är värld en dush. Jag gick ner i en grov depression. Så fort jag ställde mig upp så vek sig benen under mig, så fort jag åt någonting så kräktes jag för att min kropp ville inte äta. När jag ställde mig på vågen så stod det 43 kg. Den enda gången jag orkade ta mig upp ur sängen var när jag skulle ut och festa. Min lägenhet var en röra.

Efter det här så tänkte jag att jag ville börja bete mig igen. Men inte för min egen skull, utan för min familjs… Jag har fortfarande svårt att se värde i mig själv på det sättet då jag bara tror att livet är en meningslös lek. Livet knullar dig hela tiden och sen slutar man i en grop i marken. Så jag är inte speciellt rädd för döden. Vet att det är rätt meningslöst att tänka så.

Jag vill liksom leva, men inte för min egen skull. Det är få människor som får mig glada på riktigt.  Men jag vill inte dö heller. Jag tycker inte att jag är ful och jag saknar inte empati. Jag vet inte riktigt vad jag lider av. Jag tror jag måste lära mig att få tillbaka livslusten och något att kämpa för. För i hela mitt liv så har jag fått allt serverat och jag är inte den som gråter över smågrejer heller. Men allt blir lätt vardag för mig. Jag måste lära mig att ”stilla min hunger” på något sätt. Tror att jag behöver skaffa mig ett jobb, ett extrajobb i alla fall. Börja träna, sluta festa och kanske… Flytta till en annan stad? Någonting måste jag ju göra.

Jag har bokat en resa till Magaluf och åker dit igen på lördag och stannar på obestämd tid. Haha, nu låter det som om jag ska stanna ett år, men typ 1-2-3-4 veckor beroende på hur jag känner. Åker för mest ner dit för att träffa min älskade vän Silje som jag lärde känna bra där nere. Vill bara krama om henne igen och ha så kul som jag bara har med henne 🙂 Det känns så bra att vi lärde känna varandra utan att hon visste vem jag är. Hon är en 25-årig tjej från Norge Trondhiem och har inte alls någon koll på vem jag är. Eller vem jag va… För en gång skull. En vän, som tycker om mig för den jag är. Som inte smörar för mig. Det är inte många.. alltså. Drygt nog det låter. Vi glömmer det. I love her.

Och för er som säger att det inte är bra för mig att åka till Magaluf. Det får mig inte att må sämre, eller bättre. Bara lite gladare, och det är som att tiden stannar upp när jag åker dit.

Jag och min fersken! Fersken har vi fått från att en av dom första gångerna vi jobbade tillsammans så var jag hungrig och ville ha persika… Och eftersom Silje är norsk så krockar våra språk lite ibland. Silje såg fundersam ut, och sa ”vad er en persika?” så då visade jag inne i butiken och kom fram till att det var ”fresken” på norska.. Haha! Så där vi fått det ifrån. Kommer ihåg också när hon bad mig och beställa ”brusedrycke” eller nåt.. Hade ingen aning om vad det var. Men det är alkoläsk! haha.. Ibland så krockar det lite men vi har lärt oss allt nu. + att Silje pratar nästan flytande svenska förutom när hon är trött. Hahaha…

(Visited 127 times, 1 visits today)

80 Comments

  1. Anonym augusti 27, 2012 at 7:08 f m

    Men då flyr du igen? Varför inte faca problemen nu i stället för att skjuta upp det hela tiden? Vet du vad? Livet kommer komma ikapp dig och bita dig i rumpan. Ta tag i ditt liv, du kommer må bra av rutiner.Tar du tag i ditt liv kommer du bli lycklig och må bra..Men du kanske trivs att vara i skiten?

    Reply
  2. Bags augusti 27, 2012 at 7:41 f m

    Om man lever stort i storstan så hamnar man i det stadiet du nämner där, allt går snabbt och man tröttnar fort, du tycker säkert att jag låter som en tråkig lantis eller så men jag tipsar dig om att dra ut på landet, vara i naturen, ligga och känna jordens värme, något så enkelt som det brukar hjälpa.. om du vill stilla hungern måste du gå emot hungern, du måste göra det som känns jobbigast att göra för just dig, som tex vara ute i naturen och inte i en bar där det finns distractions, jag vet hur det är jag har varit i en liknande situation (förutom allt annat du varit med om, men vi är ju olika personer)

    Hur som helst, du får välja den vägen du tycker passar just dig, men som sagt om du vill ha tips från nån som känt väldigt liknande så är det att du går emot dina största rädslor, som att vara ensam med dig själv, inte ”fly” när man börjar panika (röka,dricka osv) inte börja prata om du inte verkligen MÅSTE säga nåt, det låter kanske väldigt extremt men terapi är en extrem sak att göra, man går till de djupaste punkterna av en själv och man blottar dem… om du vill prata mer om det så skriv till mig.. om inte så lycka till.

    Reply
  3. Mirre augusti 27, 2012 at 7:48 f m

    Känner igen lite av de där. Du är stark,kämpa på!!

    Reply
  4. Malin augusti 27, 2012 at 7:58 f m

    Åh vad jag känner med dig. Du är så vilsen lilla tjej. Du lever för fort. Du måste försöka stanna upp och känna alla känslor, även dom dåliga. Det går inte att stänga inne saker, för dom bubblar upp till ytan ändå.

    Du har många fina egenskaper också. Du skriver ju med känsla, till att börja med. Kanske skulle ta någon skrivarkurs och spinna vidare på det? Jag vet inte, men jag tror att nästan alla behöver ägna sig åt något kreativt och skapande, i alla fall såna som du och jag, som behöver få ro i själen.

    Ta hand om dig och lycka till med allt.

    Reply
  5. Matilda augusti 27, 2012 at 8:09 f m

    Ja, du borde flytta till en annan stad, en stad där du kan vara vem du vill och göra typ vad som helst! Det är frihet kan jag säga…

    Reply
  6. Carro augusti 27, 2012 at 8:34 f m

    Hoppas att du hittar några glädjeämnen i livet och att du hittar livsgnistan. Det kan nog ligga mycket i att känna att du gör något du tycker är meningsfullt. Umgås med människor som tycker att du är bra som du är och som du kan skratta och ha roligt med. Känns det allt för jävligt finns det alltid bra människor man kan prata med, som inte dömer eller tar parti utan hjälper till att reda upp känslorna och få en på banan igen. Hellre söka hjälp och hitta tillbaka till sig själv än att tycka att livet är likgiltigt och värdelöst Jag håller tummarna att du ska må bättre snart. En styrkekram till dig.

    Reply
  7. Louise augusti 27, 2012 at 8:56 f m

    Vill skriva något, men vet inte vad. Läst din blogg i flera år, men aldrig kommenterat. Vet själv hur det är att vara nere på botten, hur svårt det är att ta sig upp, det tar lång tid. Du måste bara kämpa. Ta hand om dig 🙂 Kram

    Reply
  8. Michaela Anita augusti 27, 2012 at 9:06 f m

    Måste skicka en till kommentar för vet inte om den andra kom iväg, mobilen började strula! Dessutom glömde jag bloggadressen!

    Reply
  9. Gäst augusti 27, 2012 at 9:12 f m

    Fint att du är ärlig men jag tror inte du lurat många! Ditt inlägg för ett tag sen ,om att du får kommentarer om hur du mår egentligen, gjorde det dessvärre bara tydligare Om att du inte mår bra . Något du måste släppa och tro är att du är Så mycket mer rastlös än många andra snälla du hade du varit det hade du inte nöjt dig med ditt lilla skit liv . Ärligt en blogg och en bartender utbildning

    Svar: I jämförelse med allt du uträttar dagligen, eller? 🙂

    Reply
  10. Michaela Anita augusti 27, 2012 at 9:26 f m

    Den skickades inte.. Då får jag börja om!

    Jag vet hur det är.. Jag vet hur det är att skrapa knän och händer emot den djupste botten, men jag försökte dessutom avsluta mitt liv flertalet gånger. Det var ett tag sedan nu. Om du behöver en utsträckt hand så finns jag, jag skiter i vem du är, alla behöver någon. Titta i min blogg under kategorin Psykisk ohälsa, kanske kan du hitta något där som är till hjälp eftersom jag är väldigt öppen kring allt sådant. Kolla även under kategorin Creativity, där finns några dikter som du möjligtvis känner igen dig i.

    Angående Magaluf kan endast du veta vad aom är bäst för dig och ditt mående.
    Jag träffade dig på ett event för länge länge sedan. Du var otroligt ödmjuk. Förlora inte den tjejen på vägen. Kramar till dig! Ta hand om dig. Du har min mail. Min facebook är Michaela Anita Tillenius och du har min blogg. Hör av dig om du vill eller så hoppas jag du hittr någon nnan som verkligen vill hjälpa. Jag hoppas du pratar eller börjar prata med någon proffesipnell om detta!

    Reply
  11. matilda augusti 27, 2012 at 9:40 f m

    känner igen mej i vad du skriver.. hoppas de löser sej för oss båda
    😉 <3

    Reply
  12. Sandra augusti 27, 2012 at 9:47 f m

    Hej! Verkar ju som att du mer vet vad du vill nu än för ett tag sedan. Jag tycker det verkar som att du vet vad du mår bra av och vad du mår dåligt av. Och du gör mer nu av det som får dig att må bra. Det är bra!:) Tror att det stämmer, det du skriver om att du behöver något att leva för. Att du behöver komma i kontakt med ”verkligheten”. Du kommer på saker allt efter hand och det kan ta lite tid. Men jag tror och hoppas att du hittar den mening i livet du söker efter! Det är bara att kämpa på:) Kram

    Reply
  13. Felicia augusti 27, 2012 at 10:00 f m

    Paow. Vi är så lika. skillnaden mellan oss är att du bor i storstad och jag bor på ”vischan”.
    Så som du beskriver dig själv och ditt mående – jag är precis likadan. Har ingen spärr, finns inga gränser, inget mittemellan liksom. Jag har drabbats ständigt av ångestattacker/ups and downs osv. Ena stunden svinglad, andra stunden nere på botten, sängliggande flera dagar i sträck utan mat eller nånting… Mina senaste månader stavas; fest fest och fest…. Min pojkvän gjorde slut i somras och sen dess har jag precis som du – skjutit upp allt. Jag tänker typ, att han är på semester. FEL TÄNK SOM FAN. Det är först nu, när jag är tillbaka på jobbet, har kommit igång med fotbollsträningarna som jag ör på banan igen. Så mitt tips till dig, skaffa rutiner!! För sånna personer som oss, som har detta beteendet, då är det verkligen det som hjälper. Man mår bättre när man har ett schema och inte kan göra precis som man vill hela tiden.
    Om man inte har någon som säger till en, MÅSTE man fatta ett beslut själv. Ställ dig frågan; hur vill du leva ditt liv? DU ska må bra för DIN skull, ingen annans. Puss på dig paow!

    Reply
  14. emma augusti 27, 2012 at 10:25 f m

    <33333333

    Reply
  15. cas augusti 27, 2012 at 10:38 f m

    yah, är precis där du är också. Eller lite lite längre har jag kommit, ifrån skiten. Men det har tagit 3 jävla år. Och jag är fortfarande inte i närheten tillbaka helt, men det känns som jag verkligen är på rätt väg. Jag har familjen att tacka, även om dom inte gjort något. Men dom har funnits, och vetskapen om det har gjort att jag endå haft någon liten spärr i huvudet som säger åt mig att det räcker. Ungefär som du själv sa.

    Men kämpa på paulina. Det kommer.

    Reply
  16. Dogstreet augusti 27, 2012 at 10:59 f m

    Ni är så roliga ni bloggare. Du behöver en fet käftsmäll helt enkelt, du vet ingenting om livet utanför Stockholms inavlade väggar. Du vet ingenting om verkligheten och därför mår du som du gör. Öppna dina ögon och se världen bortom falska innemänniskor. Du behöver ta dig själv i kragen och växa upp. Du är inte hjärndöd, du vet vad som är rätt och fel, eller har kokainet rotat sig fast? Jag ger dig gärna käftsmällen och är där när du vaknar.

    Svar: Du var rolig, typ, får jag ditt nummer!

    Reply
  17. Elin augusti 27, 2012 at 11:24 f m

    Ta det lugnt och andas lite, det behöver du 🙂
    Ta hand om dig själv riktigt ordentligt nu så ser vi till att finnas här för dig när du bestämmer dig för att komma tillbaka. Krya på dig nu! Många varma kramar, Elin

    Reply
  18. Cookie augusti 27, 2012 at 12:02 e m

    Festa mindre och umgås med vettiga människor utan drog-spritproblem, och skaffa dig ett litet arbete, så ska du se att det ordnar sig. Synd att du inte verkar ha nån förälder som har tid att engagera sig, man behöver faktiskt sina föräldrar fast man är över 18!

    Reply
  19. e augusti 27, 2012 at 12:05 e m

    vad åt du för bantingspiller?

    Reply
  20. Rebecca augusti 27, 2012 at 12:09 e m

    Fina Paulina… Jag lovar dig att det blir bättre. Jag har också mått som du. Perioden fram till 25 var ett helvete kantat av psykisk ohälsa, umgås med personer som inte var bra för mig, droger osv. MEN! Det blir bättre, det blir det. Delvis genom att bli äldre men också genom att skaffa någon professionell att prata med och att helt enkelt bryta sitt beteende. Välj en dag och bara sluta göra precis ALLT som inte får dig att må bra eller som gynnar ditt liv positivt. Skaffa rutiner. Gör dig lika trött i kroppen som du är i hjärnan genom träning. Spendera så mycket tid som möjligt på saker som inte känns falska. Och framför allt: älska dig själv. Inte för dina prestationer, bekräftelse utifrån etc utan för att du är DU. Tänk på dig själv som barn, det brukar jag försöka göra. Vill man verkligen stoppa i sig den där efedrintabletten när man ser sitt femåriga ansikte framför sig? Tycker man att den lilla oskyldiga personen förtjänar att bli behandlad så? Du är fortfrande henne, fast med mer livserfarenhet. Tappa inte bort dig själv genom allt yttre påverkan. Du är en fin person. Ta hand om dig. <3

    Reply
  21. tamaro augusti 27, 2012 at 12:15 e m

    ha ha ha du är nog bara så blåst ha ha vilket skitsmörja du skriver om

    Reply
  22. Lellan augusti 27, 2012 at 12:27 e m

    Hmm, du skriver om hur dåligt du mår pga (bland annat) allt festande, och din lösning är att åka till Magaluf? Det verkar ju väldigt dumt.
    Om du vill må bättre, ÄNDRA ditt beteende, nu fortsätter du ju i precis samma spår..

    Reply
  23. Anna augusti 27, 2012 at 12:59 e m

    Du borde nog flytta in hos mig ett tag. Få känna på familjelivet, den riktiga kärleken, ett normalt liv som är fullt av överraskningar men också lugn då det behövs. Jag hoppas verkligen du mår bättre snart, du söker lyckan på fel ställen </3

    Reply
  24. Lovisa augusti 27, 2012 at 1:09 e m

    Du är falsk. Har hängt ut alla dina vänner, och nu Ellen?? Vad kräver du av alla egentligen???

    Reply
  25. kärlek augusti 27, 2012 at 1:14 e m

    Skaffa en pojkvän, så du känner dig älskad och får ge all den kärleken som du har innom dig. <3

    Reply
  26. Elsan augusti 27, 2012 at 1:30 e m

    Vet du vad? du måste nog bli tsm med hugge igen!!! Man såg i dina ögon huuuuur bra du mådde! ta tillbaka honom innan han gifter sigggggggggg

    Reply
  27. Maria augusti 27, 2012 at 2:32 e m

    Hej. Jag har faktiskt aldrig läst din blogg och trillade in här nu av en slump, så egentligen borde jag kanske inte lägga mig i men.. Är du trött på livet du lever så flytta ifrån Stockholm och starta om. Skaffa dig ett kanske lite mer vanligt liv om du fattar vad jag menar. Jag vet inte hur många bloggare som hamnat där du är nu, som bara helt enkelt lessnat ur. Att leva ett sånt liv är bara kul ett tag, sen blir det för mycket.

    Låter kul btw med en resa, bara den inte blir ytterligare en grej du gör för att fly undan situationen. Se till att göra en förändring när du kommer hem. Vad vill du leva för liv? Fundera på det och ha en skön semester.

    Reply
  28. Ärlig augusti 27, 2012 at 2:33 e m

    Om jag ska vara ärlig så ligger dina problem med dig själv. Du har absolut ingen själv respekt och det är tragiskt. Innan du ens fyllde 18 år så skrev du ut hur många personer du hade sex med (tror det var 12 då), att du snortar cocaine, hur mycket du väger, hur dina föräldrar aldrig brydde sig om dig, hur dina vänner behandlar dig så himla dåligt m.m. Jag har absolut inget emot dig, tycker faktiskt att du verkar som en rätt snäll och rolig tjej under allt, men jag stör mig så himla mycket på hur du beter dig. Då är smart nog att veta att du mår dåligt för du inte är nöjd med ditt liv. Du har ingen utbildning, du kan aldrig lita på någon eftersom alla har svikit dig (inklusive dina föräldrar som lät dig spendera juldagen ensam), den enda killen du någonsin älskat (även om ni behandlade varanda som skit) har gått vidare och skriver att han är med den perfekta tjejen och du känner dig rätt ensam ofta. Ibland tycker jag synd om dig, men ibland så förtjänar du det. Du vet vilket folk du hänger runt med, men du gör det för du tycker att det är allt du förtjänar. Du säger att du är nöjd med ditt useende men du går ju runt i högklackat, med färgat blont hår med långa extensions, med insprutande läppar och världens tightaste kläder. Det inte konstigt att du känner dig attraktiv då vem som helst hade sett bra ut så. Du har ett vackert ansikte, men du ser alltid död ut i ögonen. Jag vill inte vara taskig, vill bara att du tar tag i livet. Du har folk omkring dig som bryr sig (verkar det som ibland iallafall) men varför har ingen tagit tag i dig och sagt att det är nog? Snälla Paulina. Fortsätt med din utbildning. Du kommer hata dig själv när du en morgon vaknar och inser att du är 40 år gammal, bor i centrala Stockholm, med bara en katt, jobbar som bartender och börjar få rynkor och cellulit. Lär dig att älska dig själv. Du förtjänar allt i världen. Du är guldvärd. Inse det. Sluta ligga runt och förnedra dig själv så mycket. Det kommer finnas en kille som är rätt för dig, när du är mogen nog att sluta hålla på som du gör. Sluta med att resa till Marbella där allt handlar om sprit, sex och vara snygg. Man märker att du är väldigt osäker. Du kanske inte ens läser detta eller bryr dig särskilt mycket, men det finns personer som hoppas på det bästa för dig. Inget kommer ändras om inte du ändras. Du borde prata med en psykolog eftersom det syns att du inte har någon att prata med, när du skriver ut allt detta i bloggen. Ta hand om dig, girl.

    Reply
  29. Petra augusti 27, 2012 at 2:39 e m

    Låter som att du skulle behöva gå och prata med någon.. Vilket inte är konstigt alls.. Du är så himla ung och du verkar så vilsen.. Ta tag i saker och gör och umgås bara med människor som får dig att må bra!

    Reply
  30. Sara augusti 27, 2012 at 3:34 e m

    Modigt inlägg! Härligt att du kan vara så ärlig mot oss och mot dig själv. Jag tror enda riktiga hjälpen är att prata med en psykolog och få hjälp med HUR man ska få livslusten tillbaka osv. Lycka till och ta tag i det här nu!

    Reply
  31. kath augusti 27, 2012 at 3:51 e m

    du fortjener å ha det bra og det er fint at du har finni silje:) du må ta vare på deg selv. det og begynne å trene tror jeg nok er en god idé 🙂 jeg kjenner meg igjen i det du skriver og ting kommer nok til å bli bra 😀
    <3
    les the power den hjalp meg masse!

    Reply
  32. Paula augusti 27, 2012 at 4:03 e m

    Hej Paow:))

    Jag vet inte sa mycket om dig, läste om dig pü MSN idag. Pü nagot sätt fick jag känslan av att jag skulle skriva till dig.
    Jag vet inte vad dina meningar är jäntemot Jesus och tron men för mig har han en väldigt viktig ställning.
    När jag läste om dina mindervärdes komplex började mitt hjärta bulta, jag har nämligen, som de flesta tjejer idag, känt sa och kommit ut pa andra sidag, med en trygg hand att halla pa vagen som kallas livet.
    Detta är ett litet bibelord som jag skule vilja skicka med dig, som hjälpte mig enormt mycket när jag jämförde mig och inte kände mig pa topp: Ps. 139:14-17 Jag tackar dig att jag är sa underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det sa väl.
    Dina ögon sag mig när jag ännu var ett outveklat foster. Alla mina dager blev skrivna i din bok, de var bestämda innan nagon av dem hade kommit.

    Mycket kärlek till dig Paow,
    Jesus väntar pa dig med öppna armar,
    allt gott,
    Paula:)
    Ps.

    Reply
  33. Alicia augusti 27, 2012 at 4:09 e m

    Du kanske borde gå till en psykolog/terapeut? Du ska inte behöva må såhär, det finns hjälp att få. Men om du fortsätter skjuta upp allting och åker utomlands och festar hela tiden så kommer det nog bara hjälpa på väldigt kort sikt, om ens det. Jag är också i en depression, får ångestattacker, och känner igen väldigt mycket av de du säger så jag förstår dig. Har du någonsin sökt hjälp? Om inte så borde du verkligen det nu och få den hjälp du behöver. Har följt din blogg länge och du har fått kämpa med en hel del grejer. Skulle vara underbart att få se dig lycklig.. Kram!

    Reply
  34. Anneli augusti 27, 2012 at 4:20 e m

    Du får fråga Tyra om du inte får flytta ut till hennes gård på landet och bli hästtjej. Det skulle nog göra dig gott. 🙂 Ta hand om dig lilltjejen. <3

    Reply
  35. caroline augusti 27, 2012 at 4:44 e m

    flytta till västerås !

    Reply
  36. i augusti 27, 2012 at 4:45 e m

    Vet hur det är, har inte vart med om det lika grovt som dig dock men tappade alla mina rutiner, växlade mellan grova utbrott och att trycka undan all smärta osv….det hjälper inte att fly men inte att tänka på allt jobbigt för mkt heller…man måste hitta en balans och någonting att leva för 🙂 måste vara mkt svårare för dig också kan jag tänka mig som inte vet vilka som e dina riktiga vänner :/

    Reply
  37. anonym augusti 27, 2012 at 5:50 e m

    Ärligt talat har jag läst din blogg ett par år och alltid tyckt du varit riktigt patetisk och uppmärksamhetskåt utan någon som helst koll på varesig sig själv eller andra. Jag tycker du har varit en bortskämd liten snorunge som inte fattar att man inte behandlar andra som en påse skit och att de flesta faktiskt utbildar sig och jobbar för sitt levnere.

    Men nu förstår jag. Jag förstår fullt ut varför du framstått som en idiot många gånger. Du mår ju inte bra, det har lyst som i klaraste solsken om dig att du inte mått bra men du har ständigt skyllt ifrån dig på din blogg. I det här inlägget försöker du nästan samma sak även om du försöker förklara att det är dig det handlar om och jag tror du försöker ta på dig ansvaret för ditt egna mående nu. Du är ju trots allt vuxen i lagens mening och det är ditt ansvar att ta hand om dig själv.

    I vilket fall som helst, det jag vill säga är att det spelar ingen roll hur dåligt du mår du kan ändå inte behandla andra som de behandlar dig, jag förstår att folk har svikit dig genom åren. Det är uppenbart men gör för guds skull inte samma sak tillbaka. De människor som utnyttjar dig, varför låter du dig utnyttjas? Säg nej, du är fan värd mer än så! Skriv inte skit om dem, låt dem bara veta att de gjort fel.

    Det är ditt liv, ingen annans, lev som DU vill som DU mår bra av. Du kommer veta vad riktigt lycka är den dagen du vaknar upp ensam i din lägenhet, mår bra, njuter och känner dig totalt utvilad och redo för vad än dagen har att bjuda på, varesig det är rutin eller äventyr. Jag tycker du ska sluta leta så jäkla mycket efter grejer, sluta leta efter dig själv, fester, platser att åka till och nya vänner som ändå inte håller måttet.

    Gör något för dig själv istället, sök någon utbildning eller kanske ett jobb. Något som intresserar dig helt enkelt, kan ju bara vara någon kurs av något slag. Välj något som du tycker är kul och utveckla det intresset. Om du gör något du trivs med, blir vardagen aldrig tråkig….

    Reply
  38. Saga augusti 27, 2012 at 6:12 e m

    Vet du vad jag tycker att du borde göra? Du som har de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att kunna göra denna resa. Det skulle vara en dröm mig själv, och något jag ser kan rädda så många människor med samma känslomässiga problem som du. Åk iväg. Lämna alla människor, lämna din stad och åk iväg. Inte till Magaluf, eller det kanske du mår bättre av och då är det ju bra, men jag tänkte med Afrika, nya zeeland osv. Eller någonstans du aldrig varit förut, var bara dig själv, bada i havet, besök barnhem och se saker ur nya perspektiv, lär dig älska livet och allt som det bjuder på, ät god mat och träffa nya underbara människor. Det skulle jag verkligen göra om jag var du. Varje dag i veckan.

    Reply
  39. Cassandra augusti 27, 2012 at 6:28 e m

    har haft samma problem som du, så vet hur de känns. Och ja fick hjälp av medicin. Ätit antidepressiva i 2 månader nu och har aldrig mått så bra som ja gör nu! Så det är mitt råd till dig 🙂

    Reply
  40. my augusti 27, 2012 at 6:35 e m

    de här var ett fint inlägg! nu kan man lite mer norska haha (har en norsk kusin dessutom) flytta inte till eskilstuna, då blir jag ”lite” avis! 😉

    Reply
  41. Gäst augusti 27, 2012 at 6:37 e m

    Svar på ditt svar !! för konstigt nog visste jag av att alla
    kommentarer så skulle du svara på min 🙂 lustigt då ingen av dom stöttande kommentarerna inte ens fick ett litet tack som svar! 🙂 meningen ditt lilla skit liv tog hårt sanningen svider när man är ung och omogen ,plus att du tillhör den grupp människor som drunknar i ett glas vatten! Du är så otroligt känslig att jag tycker synd om dig konstant vilsen , olycklig och sårad. Dessa ångest attacker! Du är 18 år !!!!!! Du har inte varit med om tillräckligt för att må som du mår,så är det bara och i jämförelse med mig och vad jag varit med om och uträttat sen jag var yngre än dig! Så har du skit och ingenting att komma med ! Jag önskar dig inget illa det var en ärlig kommentar ! Hoppas du vaknar någon dag och ser ditt eget beteende och slutar tycka så synd om dig själv! Lite martyr över det hela ,världen är inte din fiende men ibland får man lite motvind det gäller bara att stå emot lite bättre än vad du gör! önskar dig all lycka alla växer förhoppningsvis upp någongång

    Svar: Varför inte skriva lite om vad du varit med om då? Det kanske skulle vara intressant att läsa!

    Reply
  42. Hannah augusti 27, 2012 at 6:46 e m

    Jag är väldigt insatt i bloggvärlden (via min datorskärm) och funderar ibland över eran ”värld”.
    Många bloggare påstår sig ha ett jättegrymt liv som inte har ett 9-17-jobb och får göra ”roliga saker”. Påstår att folk är avundsjuka på dem.
    Men i mina ögon ser det ut såhär: många av bloggarna har inga riktiga vänner (byter ofta vänner, hänger ut varandra, allmän falskhet), har bristfällig utbildning och vissa har inte ens gått ut skolan, bor skitigt och har inga rutiner. Det låter ju knappast som ett drömliv?
    Nej Paulina, man har märkt i din blogg att du inte mår bra och jag tycker synd om dig. Ett riktigt jobb och rutiner skulle vara en bra start. Där träffar du kanske nya vänner. Och gå och prata med en teraput. Du ska inte behöva må som du gör nu.

    Reply
  43. ellinor augusti 27, 2012 at 7:30 e m

    du vann just tillbaka min respekt för dig. keep going paow! du klarar dig genom detta FETPUSS<3 /tjej 15

    Reply
  44. Vera Cesilia augusti 27, 2012 at 7:30 e m

    Jag har alltid kännt som att min kommentar aldrig skulle spela någon roll, att du aldrig skulle se, för att det är så många liksom.

    Men varenda gång så har jag velat skriva. Jag känner igen mig så mycket i dig. ibland har det nästan varit läskigt hur lik vi är. varenda gång du skrivit något ledsamt så har jag bara velat ta tag i dig, skaka om dig, krama om dig, och berätta för dig att det är okej. Att vi ska se till att allt löser sig! Sitta och dela livs historier och vara en riktig vän. jag vet du har alltid behövt en. du är så himla fin paulina och inget som du gör är fel. Aldrig.

    Jag har nyligen flyttat upp till sundsvall för att min familj i stockholm inte längre kan klassas som familj. Söker lägenhet här och jag skulle ta in dig vilken tid som helst!

    faaan paulina.. det gör så ont att veta att du känner såhär.
    jag vet ju att är värd så mycket mer, det är inte rättvist.

    Jag skulle vilja skriva så mycket mer, om det inte var i kommentarsfält. Men du har min mail, och hur konstigt det än må låta så finns jag dag som natt om du vill prata. Jag förstår hur läskigt det skulle vara eftersom du är offentlig, och att även fast man lovar att aldrig svika, så skulle du ha svårt för att lita. Inte konstigt med tanke på hur dina vänner och andra har behandlat & svikit dig.

    Fina du, det kommer att ordna sig. jag lovar!
    Det gäller bara att hitta bästa vägen dit.. puss

    Reply
  45. johanna augusti 27, 2012 at 8:06 e m

    hej paulina!

    när jag läste det här inlägget så kände jag bara att du skulle behöva ta dig ifrån allt som har med stockholm att göra. ingen stockholmare verkar ju ha någon som helst uppfattning om någoting utanför stockholm. kom hit till Norrland och hitta dig själv. sätt dig på en stubbe ute i skogen och bara tänk på vad DU vill göra med DITT liv. maila mig så fixar vi det!

    / johanna

    Reply
  46. Isabell augusti 27, 2012 at 8:14 e m

    Du är värd så mycket mer än vad du tror! Du är en jättefin tjej med mycket intelligens!! Jag vill att du ska veta att ingen har rätt att trycka ner dig någonsin. Hoppas du mår bättre snart <3

    Reply
  47. amelie augusti 27, 2012 at 9:15 e m

    Jag förstår att du mår dåligt… Om man bara skjuter upp smärtan hela tiden så rasar allt samman till slut. Det är därför som när man i ditt fall, gjort slut med sin pojkvän, måste låta det göra ont för att det ska bli bättre. Även fast man inte vill.

    Som någon annan också har skrivit, så borde du faktiskt gå till en psykolog och ta tag i problemen på djupet. Det kan inte skada iallafall.

    Jag tror faktiskt inte att jag skulle vilja vara Hugos nuvarande flickvän, som han håller på och hela tiden försöker göra sitt ex, alltså du, avundsjuk. Inte för att jag vet att det är de han håller på med. Men jag ser faktiskt ingen annan anledning till varför han skulle skriva sådana saker som han gör. Så han är inte ens värd din tid.

    Ingenting blir ju heller bättre av att du har en massa falska vänner, som bara utnyttjar dig. Det är ju helt oförståeligt i mina ögon, vad meningen med att bara vara vän med dig för kändisskap, pengar eller vad de nu vill. Du är mer värd än så! Därför det är nog bra att du åker till magaluf och träffar din norska kompis där.

    Kram på dig. 🙂

    Reply
  48. Sjuksyster augusti 27, 2012 at 10:06 e m

    Ta och googla upp ADD, allt du skriver stämmer in på den sjukdomen.

    Reply
  49. Jenni augusti 27, 2012 at 10:12 e m

    Hej!
    vi känner inte varandra eller något, men jag förstår dig eller iaf de du skrivit..
    har själv varit i en liknande situation..
    jag hoppas allt kommer lösa sig för dig och att du väljer rätt vänner som vill ditt bästa och inte bara utnyttjar dig på energi..
    hoppas du får de bra i Magaluf!
    Kram på dig 🙂

    Reply
  50. anonym augusti 27, 2012 at 10:39 e m

    du är fan en av de få bloggare som faktist är eller i alla fall verkar genuina och ärliga i sina bloggar. du är ingen dålig människa faktum är att du verkar vara en jävlig ball och trevlig tjej! ta vara på dig själv och jag hoppas du börjar må bättre och hittar äkta vänner som du kan lita på. önskar dig all lycka i livet.

    Reply
  51. Stephanie Madeleinee augusti 27, 2012 at 10:45 e m

    Skillnaden mellan dig och mig är att du bor i stockholm och jag i skåne. Alla har vi våra problem och att E & K gör som dom gör är deras förlust, tror säkert att du är en toppen tjej. Du behöver komma ut med dina problem till någon. Alla behöver vi någon gång en axel att luta oss på! XOXO S

    Reply
  52. Sophie augusti 27, 2012 at 11:01 e m

    Men lilla du 🙁
    Ta kontakt med en psykolog. Du ska inte behöva gå runt och må som du gör. Du kan faktiskt få hjälp. Se till att boka en tid. Bara gör det.

    Reply
  53. erica augusti 27, 2012 at 11:08 e m

    Det känns som ett sånthär inlägg kommer en gång i månaden, kanske dags att ta tag i det? åk till en vårdcentral och få hjälp av en kurator/psykolog.

    Reply
  54. Anonym augusti 27, 2012 at 11:11 e m

    <3

    Reply
  55. Kikki augusti 27, 2012 at 11:19 e m

    Kolla upp vad bipolär är för något. Stämmer bra in där och jag har en kompis som är bipolär. Du stämmer rätt bra in på det!
    Hoppas du får roligt i Magaluf.

    Reply
  56. feafae augusti 27, 2012 at 11:20 e m

    Men du förstår att det är du som väljer vad du gör, vilka du umgås med? Det är inte synd om dig, du har själv valt att leva som du gör.

    Reply
  57. EM augusti 28, 2012 at 1:00 f m

    Panikattacker och ångest är så jävla vidrigt och svårt att förklara för någon som aldrig upplevt det. Min blogg handlar just om detta. Ta tag i din panik, det är viktigt att söka hjälp! Jag går alldeles för sällan, det är jobbigt men hellre än gång än ingen gång. Kram

    Reply
  58. Emily augusti 28, 2012 at 7:49 f m

    Du är så modig gumman är 32 år pch älskar dig verkligen . Du är en underbar tjej känd men ändå vanlig, du tjänar på att vara den du är. Sluta aldrig vara paow bli aldrig en kissie dom är så vilse och borta. Du är du och vi älskar dig för dig. Ok du förtjänar all uppmerksamhet som finns, fler tjejer som dig tack sug in dig av all posetivt för det är det ända som stämmer , då ingen känner dig som bloggläsare.
    Puss

    Reply
  59. Johanna augusti 28, 2012 at 10:20 f m

    Hej Paulina!

    Att vara ung och ha tankar som inte samarbetar är fruktansvärt jobbigt, det vet jag av egen erfarenhet. Det bästa du kan göra för dig själv är att söka hjälp. Att prata med en professionell samtalsterapeut ger så himla mycket, jag garanterar att du redan efter första samtalet kommer känna en enorm lättnad! Det första och största steget har du redan tagit, och det är att erkänna för sig själv att du behöver extra stöd. Här kan du läsa mer om den hjälp som finns att få i Stockholm: http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/

    Så sök upp vilket nummer du ska ringa så ska du se att du snart är på fötterna igen! Livet är alldeles för kort och underbart för att gå miste om.

    Kram och kämpa på!
    Johanna

    Reply
  60. Millan augusti 28, 2012 at 10:43 f m

    Ärligt talat bruden det är daggs att vakna upp. Du vet inte mycket om livet å det är så patetiskt att läsa allt den skiten du skriver . Bara en liten bortskämt snorvalp som skriker när hon inte får som hon vill å sen gnäller på saker som om hela värden är i mot dig. Men ärligt vakna till lite eller är det helt tomt där uppe. Och sen ni andra här som smörjer och tycker så synd om dig ni verkar ju lika patetiska och tomma som verkar vilja söker uppmärksamhet. Nä det är inte konstigt att värden ser ut så som det gör när det finns så många total blåsta människor.

    Reply
  61. Sofie augusti 28, 2012 at 11:14 f m

    Läser ett par kommentarer om hur du borde ta tag i ditt liv, gå till en psykolog, skaffa hjälp osv osv. De personer som skriver så vet inte vad det innebär att må så dåligt. Att hata sig själv, att hata den man har blivit. Man tycker att man förtjänar att må så dåligt. Det är nästan skönt, att inte orka leva med sig själv, just för att man känner att man inte är värd det. Jag känner igen mig så otroligt väl i det du skriver, skillnaden är att jag istället stängde in mig. Jag gjorde ingenting, varje kväll var jag hemma, varje helg. Jag mådde dåligt runt människor, runt min familj, runt mina vänner. Jag orkade inte prata, försöka vara social och trevlig, det gav mig ingenting. Mamma tvingade iväg mig till kuratorn i skolan, betygen for åt helvete och det behövde göras någonting åt. Jag pratade, ganska mycket faktiskt, men jag upplever inte att det har hjälpt mig något. Prata med någon om du vill, det kanske du skulle må bra av, men jag blir så arg när människor skriver så, dom känner inte dig, det gör inte jag heller, men jag förstår i alla fall vad det innebär att må så dåligt, att få sådana panikångestattacker som gör att man inte kan andas, att inte ens kunna tänka på mat utan att få kväljningar. Gör sådant du känner för, men försök inte fly från dina tankar och känslor, dom kommer bara tillbaka tio gånger värre. Life’s a bitch.

    Reply
  62. stina augusti 28, 2012 at 11:37 f m

    håller med Kikki, du kunde kola upp hur det6 är med bipolär, har en längre tid misstänkt det kunde vara något du borde checka upp, av dina inlägg att döma. Hoppas du får ordning på saker och ting! (:

    Reply
  63. Carro augusti 28, 2012 at 12:12 e m

    Massa styrkekramar till dig Paulina. Du kommer att klara dig igenom det här. Har själv varit i en depression och fått panik- och ångestattacker. Det är fruktansvärt jobbigt och det kändes som att ingen någonsin skulle förstå hur jag kände, jag trodde att jag var ensam. Men så är det inte, du är inte ensam, och med tiden blir det bättre. Jag lovar dig!! Kram på dig!

    Reply
  64. Linnea augusti 28, 2012 at 12:21 e m

    Åh jag känner igen mig så mycket i din text , ang ditt mående. Så det är typ jobbigt att läsa!
    Vill bara kopiera texten rakt av och visa min nära och kära ’ såhär känner jag’!
    Kan ju inte påstå att jag känner igen mig i kändisskap och droger. Men allt annat!!
    Jag har aldrig i mitt liv provat droger , och det är jag fruktansvärt stolt över! Jag festar och super
    Jämt , men inte droger! Men däremot dom jag umgås med, droger överallt, allt från röka till riktigt tunga droger.
    Jag vill bara nypa dig i kinderna, (hahah)och tacka för att du satte ord på mitt mående. Behöver du en 18 årig inneboende som har ett jobbig bakgrund och behöver komma ner på jorden så maila, jag kommer direkt haha.
    Ta hand om dig Paulina! Och kom ihåg , ge aldrig upp!
    Hur mörkt det än är så finns det alltid ljus längst ner på gatan!
    Kram

    Reply
  65. Maja augusti 28, 2012 at 12:53 e m

    I början av inlägget tyckte jag nästan du lät lite vettig, sen avslutar du med att du ska åka och knulla runt i magaluf ännu en gång för att för en sekund känna dig lite mera värd. Och du säger att du varken mår bättre eller sämre av det. Är du så dum? Det du behöver är att må dåligt! Sluta tryck bort dina känslor genom att ”ha kul”, dvs distrahera dig med att festa, knulla runt osv. Det du behöver är en vardag med rutiner, en meningsfull sysselsättning, sova på nätterna va vaken på dagarna, äta vid bestämda tider. Du tror att du vet bäst själv men gumman det gör du inte. Dessa rutiner är det mest grundläggande för ett hälsosamt liv. Dessutom måste du som sagt vara ensam ibland, låta de där tankarna komma och må dåligt, inte till överdrivet såklart men ibland behöver man må riktigt kasst, det är mänskligt, det är hälsosamt! Aja, ska inte skriva en novell, blir bara så förbannat över hur otroligt korkade folk är, ta hand om dig själv för i helvete, sluta kasta bort ditt liv.

    svar: Och vad vet du om det? Och vem är du att döma mig? idiotjävel

    Reply
  66. Moa augusti 28, 2012 at 12:58 e m

    Tycker du ska flytta ifrån Stockholm. Tror det skulle vara bra för dig och det blir en ny start. Du skaffar nya kompisar, säkert en ny kille och allt kommer ordna sig! 🙂 Lycka till med allt! Ha det bra i Magaluf 😀

    Reply
  67. E augusti 28, 2012 at 1:12 e m

    Hej Paulina!
    Måste bara skriva det att när jag läste den här texten hade det nästan kunnat vara jag själv som skrivit den. Det är så skönt när man inser att man inte är ensam utan att det faktiskt finns fler som mår likadant. Jag är oxå depprimerad även om det så sakterliga börjar gå åt rätt håll nu, i vintras vägde jag oxå 43 kg och kämpar ännu för att kunna känna mig värd att äta. Jag ville bara skriva att jag blir glad av att läsa din blogg, den känns så himla på riktigt just för att du gör dina små ”tala ut” inlägg ibland och en sak du verkligen borde vara stolt för är att du inspirerar många, där ibland mig!! Kram

    Reply
  68. S augusti 28, 2012 at 4:47 e m

    Det är så lustigt. Många gånger, att döma utav det jag vet om dig och det du skriver, så känns det som att vi är ganska lika.
    Det är tufft att känna sig alienerad gentemot sig själv och omvärlden.
    Men mycket beror på att man fortfarande är i stadiet där man enklare kan omdefiniera sig själv och sin omgivning, vilket gör att man ständigt dras mellan olika självbilder vilket skapar en känsla av rädsla och en frånvarande trygghet som är så essentiell för välmående.
    Saker blir bättre. Det finns inte så mycket alternativ. Visst känns det ibland försent. Men dagen efter ligger det man önskade uppdukat framför fötterna. allt är i förändring. ta vara på det.

    Reply
  69. F augusti 28, 2012 at 5:33 e m

    Känner verkligen igen mig i det du skriver… 🙁

    Reply
  70. olivia augusti 28, 2012 at 10:24 e m

    tänkte ge dig några råd på vägen:
    1. gör någonting åt att du mår dåligt. sök hjälp, börja prata med en psykolog/terapeut. någon professionell helt enkelt.
    2. sluta fly från dina problem, dom kommer alltid komma ikapp dig, oavsett om du är i magaluf eller stockholm.
    3. vill du flytta – så flytta. jag tror att en mindre stad/ort endast skulle göra dig gott.
    4. lär dig att ta hand om dig själv. ett jobb/plugga och fasta rutiner är en bra idé. att sova till klockan ett, städa lite och sen gå ut och festa är ingen riktig vardag. jag vet att du bara är 18 år och måste leva också, men rutiner är viktigt när man mår dåligt psykiskt. jag vet hur det är.

    Reply
  71. Lotten augusti 28, 2012 at 11:14 e m

    Tja, Paow!

    Har följt dig nu i några år och jag måste säga att jag tror du lider av giftstruma eller så kalald hypertyreos i läkartermer. graves (som det heter på engelska) ger grov ångest och depression, man får kraftiga gråtattacker och panikångest som till slut är dygnet runt, man kan inte dämpa det ens med lugnande. Kolla dina sköldkörtelvärden för du har tecken på det.. Även om hyn börjar konstra och om naglarna är tunna, håret tunt, typ du tappar mycket hår, känner ofta hjärtklappning och det hugger till i hjärtat. (Kärlkramp.) Det har varit dags att kolla upp det länge men till du får provsvaren så ta gärna magnesium, det lugnar ner hjärtat.

    Tror nämligen inte att du egentligen mår psykiskt dåligt utan problemet är fysiskt då du inte verkar vara den ängsliga typen egentligen. Bara prova, paowis och se..!

    Ett bra värde ska ligga på 0,3 och allt under är för lågt, vilket betyder du har Graves. TSH’et menar jag då. Se till att du får värdena hemskickade från doktorn, även om de inte vill det, det har du rättighet till, och det är säkrast eftersom de flesta läkare kan noll om Graves. Kan vara därför så många unga mår så dåligt.

    Reply
  72. Steffie augusti 29, 2012 at 3:50 e m

    Du är grym Paulina. Lämna idioterna i ditt liv som får dig på fel spår, du klarar det här. Antingen med hjälp av oss läsare eller med hjälp av de äkta vännerna du har. Jag känner igen mig i det du skriver och har liknande problem. Om du vill prata eller vad som helst så tveka inte på att maila. Vi (eller åtminstone jag) finns här för dig. Världens bästa bloggerska!

    Reply
  73. Cassandra augusti 29, 2012 at 5:02 e m

    Hmm till dig ”GÄST”. hur fan kan du säga att hon inte bör må så dåligt för du varit med om mer? Hur kan du veta vad paow gått igenom? Ne juste, de vet du inte!. Plus att människor reagerar olika på olika saker. vissa är känsliga. vissa kanske har nått fel som dom inte kan göra nått åt och därför dom mår dåligt. Förstår inte varför folk ska klanka ner på paow. hon lixom skriver ett inlägg att hon mår dåligt, kom med råd istället. Va hjälper de att skriva negativa saker? ne juste inte ett skit.

    Reply
  74. jennifer augusti 29, 2012 at 10:19 e m

    bipolär kanske..

    Reply
  75. K augusti 30, 2012 at 3:18 e m

    Jag känner dig ganska väl ändå fast vi umgås inte längre..

    Jag tycker det är skönt att du har förstått att Ellen är en hycklare som bara vill bli känd men misslyckas gång på gång. Hon bara utnyttjar och ljuger och ljuger. Sen Kisse behöver jag inte ens förklara, hon är som hon är. Men jag tycker det är skönt att du börjar inse vilka som betyder något och vilka som inte är värda att ens vända ryggen till..

    Ta hand om dig fina! Kram

    Reply
  76. A augusti 31, 2012 at 3:30 e m

    Fina Paow! så himla tråkigt att läsa detta.. du förtjänar att ha det bra!
    kom till halmstad någon gång och umgås med lite goa halläningar!
    hehe, kraaaam

    Reply
  77. Sofia september 1, 2012 at 11:11 f m

    Jag tycker helt ärligt att du ska packa väskorna och ta dig till norge och bo där ett tag med din vän! Gör det!! Puss bästa du

    Reply
  78. Evelina september 2, 2012 at 9:23 f m

    Hästar brukar alltid hjälpa mig vid panikångest, prova att åka ut till ett stall några gånger i veckan om du har möjlighet. Det skulle nog göra gott, hört om många människor som tack vare hästarna är mycket lyckligare! 🙂

    Reply
  79. Hanna september 3, 2012 at 12:27 e m

    Har aldrig kommenterat något här förut men någon gång ska väl vara den första:

    Det kommer bli bättre! En dag i taget och inga måsten! Jag har gått från botten till toppen! Det var det svåraste jag har gjort i hela mitt liv och det tog mig 5 år men idag mår jag bättre än någonsin!

    Reply

Leave A Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *