.

Alla förhållanden går upp och ner. Det är inget man behöver hymla med. Men jag är glad att jag vågade älska så mycket på kort tid. För jag har aldrig älskat förut. Inte innan M. För det är ingen tvekan om saken. Jag älskar honom med hela min själ. Det känns som att vi hör ihop. Men vi har förstört det här tillsammans, och det vet jag att vi båda hatar oss själva för.man kan inte vara varandra till lags till 100%, Och alla har sina brister. Och det var precis det som hände, bristerna. Som han sa, inget kan ändra mig. Och jag kommer aldrig att ta skit. Och tror fortfarande att jag är vilsen. Även om jag var redo. Så jag kämpar för kung och fosterland med att hålla mig på rätt spår. Det är svårt när jag knappt vet vem jag är längre. Inte utan honom, och personen jag var innan jag var med honom. Henne tyckte jag inte om. Så vem ska jag bli nu? Och på något sätt så har jag accepterat att jag aldrig riktigt kommer att få känna den lyckan till 100%. Varför skulle jag vara värd det. Det är kanske därför allt jämt blir förstört. Saker vi förstört. Lycka är kortvarigt.

Något i mig skulle bara vilja bajsa på förhållanden och bara ligga utan känslor. Och så fort känslor kommer upp så sticker man. För nu såhär i efterhand. Så är det inte värt att må såhär över någon som en gång vart en total främling för dig. Jag påstår mig också att jag tycker om människor, och jag önskar ingenpå denna jord att gå igenom de. Och ännu mindre personen som är viktigast i mitt liv. Vilket är Mattias. Vi går igenom det tillsammans fast på olika håll. Knivarna i bröstet och ögon gör så ont efter alla tårar, så jag förstår människor som hatar känslor. Som är rädda för att bli sårade. Men jag vill våga älska. Att älska är det bästa som finns. Men också det värsta. Och det som jag kommer Att säga nu är något jag är så rädd för, och det är att säga. Vi klarade det inte.

Posted in: Okategoriserade

You might also like

Ellinor Bjurström - Vikt och bristningar - vecka 22 Sandra Lindahl - MER VÅR-WANTIES Caroline Roxy - Workflow Caroline Roxy - SUMMERBURST
  • Anna

    Älskade finaste du. All kärlek till dig ❤️

  • R

    Jag förstår. Jag fick för några dagar reda på att personen jag trodde var mannen i mitt liv, varit otrogen mot mig – med en prostituerad, roligt nog. Vi kommer från olika ställen, och olika situationer – men jag önskar också att man bara kunde ligga utan känslor. Att kärlek är så jävla hemskt och tillslut bara tar sönder en människa. Tills man är i bitar.
    Men, vad bra att du vill våga älska. Det är bra. Och någon dag finner du nog någon, som du inte blir förstörd med – oavsett anledning. Men alla människor, pojkvänner och flickvänner man möter under en livstid – alla de lär en något om livet. Om kärlek. Om rätt och fel. Och om vad som är rätt för dig. För sen när du hittar ”den rätte” så tackar du de du träffat innan. De var alla del av den röda tråden i din historia.
    Lycka till <3

  • anonym

    Va gjorde ni inte. Men jag som ser det utifrån verkar han inte älska sej själv mycket. Menar inget illa. Men jag får den känslan. Lite omogen? Tycker du ska ta det lugnt du har hela livet på dej o hitta en man. Njut o ta hand om dej själv. Finns så mycket annat. Kram. Så du inte far illa menar jag.

  • Sofia - bipolär och f.d laestadian

    Men åh, fina du. Vill bara ge dig en kram <3 Hur pissigt det än är och hur osannolikt det än låter så vänder det ALLTID till det bättre igen.

  • jos

    Kära du, modigt av dig att ha försökt.. Förstår att det är tufft nu, men ge inte upp, du har allt att vinna på att fortsätta försöka finna dig själv.. Och våga känna känslor. Tror dock det viktigaste är att du tar hand om dig själv i första hand. Du har börjat på en resa som är riktigt spännande och på riktigt. Tror mycket kommer att hända nu, du har mycket att komma med som inte fått komma fram tror jag. Min känsla är att du har en djupare person inom dig som inte har givits utrymme. Var inte rädd för att utforska det. Det finns också människor som du kan dela det med, kommer du att märka om du öppnar för det.

    Ta hand om dig kära Paow!

  • Anna

    Nej Paulina nu får du sluta ömka och älta. Klart allt var värt det, varför leva om man inte strävar efter lycka och glädje? Oavsett hur kort den tiden blir är det livet!! Ryck upp dig och forsätt leva! Skärp dig och på allvar väx upp och sluta fjanta dig , life goes on OCH kanske med Mattias eller någon Annan som du må älska framöver. Det finns miljarder människor på denna jord och någon kommer du bli lycklig med men inte förrän du skärper dina sinnen och egna tankar, och kanske det inte kommer vara samma livet ut men vad gör det?! Sluta ha en bild av hur allt ska vara och gör allt bra för var dag istället , sluta ångra vad du gjort eller ej och bestäm hur du vill att kommande dag ska bli istället. . Jag tror på dig !

  • R

    Styrkekramar till dig, vet hur jobbigt det är att gå igenom. Gjorde slut med mitt ex nyligen efter 5 år, pga känslorna försvann. Trots att vi haft i princip ett idealiskt förhållande, och förstår inte än idag hur känslorna kunde försvinna. Jobbiga var att dom kom tillbaka efter 3-4 månader men då ville inte han. Så nu står man här, rädd av tanken att aldrig kanske få uppleva samma sak då det känns omöjligt.. Men dom säger att tiden läker alla sår så man får väl hoppas det <3

    Behöver du någon att lätta dina tankar/känslor till som inte alls dömer släng iväg ett mail. All lycka till fina du, ingen förtjänar att få sitt hjärta krossat.

  • Sofia

    Att bryta upp med någon man älskar fastän man inte vill något annat än att spendera varenda timme i resten av sitt liv med denne.. DET är det absolut värsta. Förstår hur du känner. Jag fick ta ett sånt beslut för snart ett år sen och det hugger i hela kroppen och bränner bakom ögonen när jag läser din text för känslorna kommer tillbaka.. Jag lider med dig, för den smärtan och den tomheten önskar jag inte ens min värsta fiende. Fy fan.

    Tid och människor som bryr sig och förstår är det enda som läker såna sår. Hoppas att du har familj och vänner som finns där så du inte bara isolerar dig med smärtan. Mitt jobb var min räddning, för där var jag tvungen att fokusera på annat än mitt personliga helvete. Hade jag inte haft det så hade jag spenderat sommaren på psykakuten kan jag lova.. Hoppas att du så småningom kan göra något som får dig på andra tankar. Men läk i din takt och låt det ta den tid det tar! <3

  • Therese

    Jag tror att du en dag kommer hitta dig själv, och jag tror att när du väl har gjort det så kommer den där spärren släppa och du kommer hitta individen i ditt liv som kommer göra dig lycklig. Låt det ta den tid det tar, ha inte bråttom. Hoppas det löser sig för dig. // Från en som ej hittat sig själv riktigt ännu. Men på god väg.

  • Anonym

    😔 alla förtjänar lycka.
    Har du adhd? Inte en fråga för att vara elak. Jag har själv det och har genomgått/genomgår det där. Du måste hitta en som accepterar dig för ju den du är oavsett även det skit jobbiga som de egentligen inte tål eller pallar med. Jag har hittat en sån person och han hjälper i alla mina svåra dagar medan jag själv hela tiden kämpa med min diagnos, men jag kan lägga fokus på det för han f ö r s t å r. förståelse är bland det viktigaste. Hoppas du mår bättre snart, ge inte upp ge aldrig upp! 💜

  • Amj

    Ge inte upp på dig själv Paulina och inte heller på M. Men de är dags för dig att finna dig själv; först.
    Du förtjänar lyckan och framförallt kärleken oxå.

  • Vilsen

    Usch lider med dig. Var också vilsen en gång i tiden men plötsligt så hade jag mannen i mitt liv och nu har vi en familj. Det jag vill ha sagt är det ändras när du minst anar det. Du kommer ta dig ur detta hel låt det ha sin tid bara. Sänder dig massor av styrkekramar

  • Rebecca

    Tråkigt att läsa det här! Ni var så himla fina tillsammans <3

  • Elin

    Jag säger såhär:
    Ni klarade det inte… NU.
    Ibland behöver relationer och känslor tid. Man behöver läka, se över situationen utan alla dessa laddade känslor.
    Man behöver se situationen för vad den väl ÄR.

    När jag läser det du skrivit så hör jag sorg och oändligt mycket kärlek. Och en sån stor kärlek bör man inte ge upp, trots att det kanske medför smärta.

    Jag säger som sagt:
    Ge det tid. Var ifrån varandra. Klura ut på varsitt håll vad som behövs göras. Vem är du? Vem är han? Vad gjorde ni för fel?
    Fokusera på er själva ett tag, och inte på varandra.

    Ett tips.
    Det är vi människor som gör kärleken ful.
    Kärleken är den vackraste gåvan vi fått.

  • Michaela

    Paulina.. Om jag kunde så skulle jag knäppa med fingrarna så skulle knivarna i ditt bröst försvinna, och du skulle må lite bättre. Ni klarade det inte NU. Men om ni ger det lite tid kanske ni hittar tillbaks igen? Vad vet jag? Det är vad jag hoppas på för ni var fina tillsammans

  • Marcus

    Herregud du är 23 år bara ett barn, det blir lite kul detta inlägg du skriver som du är 40+
    Du kommer träffar många innan du bli riktigt vuxen 🙂 du är fortfarande i tatueringsåldern…..

  • errie

    aa meningen är nog egentligen att du ska finna dig till rätta i dig själv. att söka dig fram till den där inre stabiliteten och känslan av trygghet, och att du då inte behöver jaga välbefinnande utanför dig själv hela tiden! <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *