Hum… Sitter uppe & läser lite i min blogg. Och fick syn på denna bild. Dessa jävla ärr. När jag ser dom så tänker jag ”fan okej jag har lärt mig en läxa”. Behöver inte säga något speciellt om när jag fick dom. Det kommer ni fatta i slutet av detta inlägg i alla fall. Jag gjorde inget fel. Men jag gjorde något dumt eller snarare korkat. Men behövligt. Alla behöver den erfarenheten någon gång i livet tror jag. Något rätt som blev så jävla fel i slutändan. Nu kan jag höja på ögonbrynet när jag tittar ner på benen och säger ” öhm varför? vad tänkte jag med hjärnan? Öhm nej.. Jag tänkte som ett popcorn typ”. Fast i det som blev så dåligt i slutändan. Eller vi kanske ska säga i mitten blev till något mycket bättre typ. Eller jo, det blev det! Det blev nästan helt perfekt!

Ooh, ett popcorn till hjärna, som tidigare varit ett majskorn. Och ett majskorn är ju hårdare än ett pocorn, lite mer kompakt typ så många tankar som bara satt fast. Så mycket saker jag hade på känn kunde inte flöda. Men sen så av allt brännvin och så lite känslor på det så small det POPCORN!! Alla tankar och känslor och alla snuskiga hemligheter satte sig plötsligt på rätt (läs fel) ställe. Vilket även relaterade till att jag föll. Skrapade upp världens jävla sår på röven och hela knäna. Damn. Och jag gjorde väl något fel. Eller kanske det inte var fel i min situation mest korkat. Nej, det var inte fel. Det var välbehövligt för mig. Någonting som hade varit ganska mycket pinsammare och fel om jag vart 10 år äldre. Okej då, det var fel. Jag erkänner. Faller ner på knä. Men en sak var det. Mina ärr ett dåligt minne, men en good experience. En bra läxa.

”How come dumb stuff seems so smart while you’re doing it?”

”What I like about experience is that it is such an honest thing.”

”Can you leave it all behind? Cause you cant go back.”

Godnatt.

Posted in: Livsstil
Kommentarer (57)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *