Tror att det kan vara ganska svårt för folk att förstå.

 

Emetofobi – den gömda och glömda fobin

 

Många säger såhär ”men det är bara att spy då”… Och som P sa igår ”Paulina det är okej att kräkas, det är ingen fara”. Jag vet, jag vet. Det är ingen fara. Jag vet hur det känns att kräkas. Egentligen så är det inte så jätteäckligt. Men skräcken som finns i mig är för hur det ser ut, hur det luktar. Usch, jag mår illa av bara tanken. J

Jag vet att jag måste söka hjälp, och att jag har ett grovt problem. Då jag lägger upp hela mitt liv runt min jävla emetofobi. Jag önskar att jag kunde gå och äta en hel måltid och sen kräkas. Som min tjejkompis gjorde som bodde hemma hos mig. Vi hade vart på vinprovning och druckit säkert 15 olika viner, och ätit en buffe som bestod av råbiff och en andra massa kallrätter. Men det blev lite mycket för magen tillslut och jag mådde SÅÅÅÅ dåligt, men som vanligt så pinade jag mig igenom mättheten och alkoholruset. Medans jag går upp till tvättstugan så kommer jag ner så frågar jag henne ”oj varför gråter du?”.. För hon hade tårar i ögonen för att hon precis hade spytt, hon bah ”nä det blev lite mycket för magen så jag stoppade fingrarna i halsen”… Och jag bara, ”oj hur kändes det”.. ”nä det smakade lite surt sa hon då, men nu är det över. Nu mår jag bra”….

Jag har ju insikt i mitt problem. Jag vet att jag äventyrar min fobi hela tiden, äter buffémat, går ut på krogen o.s.v. Men det finns alltid i bakhuvudet, att jag aldrig kopplar av och tänker. Jag håller för munnen med jackan när jag åker tunnelbanan, tar inte på någonting och jag försöker att äta sån mat som jag tycker ser fräsch ut. På krogen så dricker jag oftast öl. För att den öppnas framför ögonen på en, eller vin för jag vet att det är något som dom måste gå och hämta.

Men då kommer ni säkert till den stora frågan ”men om du kräks när du är full då?”.. Ja ni, jag brukar äta middag runt 8-9 och om jag nu blir så full så att jag måste kräkas, så har jag antagligen druckit så mycket så att det bara kommer upp vätska och jag kommer förmodligen inte att komma ihåg det när jag vaknar på morgonen i så fall.

Nu kommer vi till det viktiga – hur får man andra att förstå? För dom flesta rycker bara på axlarna ”men vadå spy? Det är väl ingen fara”… Jo, jag dör heller än att göra det. Och när jag verkligen behöver spy så går det inte, för jag håller det inne tills det går över eller ja… Går åt andra hållet.

Några som vet vart jag kan söka hjälpa? Länka gärna!! Skicka nummer eller vad som helst.

Följande punkter är vanliga yttringar:
· Känslig mage, direkt koppling mellan tanken ”jag är smittad” och reaktioner i mage-tarm. Kallsvett, yrsel, svimningskänsla, känslan av annalkande kräkning mm.
· Undvikande av allmänna kommunikationer med risk för smitta, åksjuka.
· Ofta överdriven noggrannhet med hygienen så att minsta risk för skämd mat undviks.
· Mediciner och undersökningar som kan ge illamående undviks.
· Många kvinnor undviker graviditet på grund av risken för illamående.
· Magsjuka i närheten blir bemött som livsfara.
· Känslor av genans och skam inför att må illa när att andra ser på, strategier som syftar till att ha reträttplaner klara

När en fobiker stöter på det specifika som framkallar rädslan så utlöses en ångestreaktion. Hos personer med specifik fobi yttrar sig detta ofta som en panikattack, men hos tex blodfobiker är svimning vanlig. 

 

All information är tagen från: http://www.emetofobi.se

(Visited 565 times, 1 visits today)

48 Comments

  1. Becca december 4, 2012 at 3:28 e m

    Usch de där låter ju riktigt jobbigt. Hoppas det finns någonting som gör att det inte är riktigt så jobbigt för dih

    Reply
  2. A december 4, 2012 at 3:58 e m

    Ring sjukvårdsupplysningen.

    Reply
  3. i december 4, 2012 at 4:01 e m

    Hej paow, gillar din blogg starkt, följer den varje dag! 🙂
    Det med att du är rädd för att spy och verkligen ha förbi för det, då lider vi av samma sak .. Jag är exakt sån klara ens inte ens av att se folk spy eller veta för då kommer jag också spy tänker jag och jag klara inte av det, och inbillar mig massa hur fort jag har ont i magen! Och klara knappt inte vara närheten av dom som börja bli ”sjuka”. Men jag ska få hjälp med det , för egentligen är det inte så farligt och spy. Men sålänge du tar väl hand om dig tävtta händerna så blir du inte sjuk! 🙂 Hoppas du fixar detta! Du är riktigt fin tjej! 🙂 kram!

    Reply
  4. emelie december 4, 2012 at 4:10 e m

    lider av samma sak själv, man känner sig så hemsk när man är med någon kompis som säger att den kanske mår lite illa, de ända jag tänker på är om den ska spy och hur man ska kunna komma undan den situationen så fort man möjligt, de är som du säger, man vet hur de känns att spy, hur de låter osv ., men de går ändå inte att acceptera de, hela livssituationen blir så anpassad efter den fobin, man är berädd hela tiden

    Reply
  5. KBT? december 4, 2012 at 4:22 e m

    Hitta en psykolog som kan kognitiv beteende terapi – KBT (kolla google)

    Reply
  6. Emma december 4, 2012 at 4:26 e m

    Hej Paulina! Det här är första gången jag kommenterar en blogg, men nu kan jag inte låta bli. Jag lider av exakt samma sak, precis det du har skrivit hade jag kunnat skriva själv. Jag får panik bara av att tänka på detta. Om du vill prata med någon som förstår och som lider av samma så hör av dig!
    Ingen i min närhet förstår min sjuka rädsla, det vore verkligen skönt att ha någon att prata med någon som verkligen förstår.
    Måste även tillägga att jag är vuxen haha och inte är en av dina unga stalker läsare.
    Min mail är iaf [email protected] om du får för dig att vilja prata om det.
    Ta hand om dig! Kram Emma

    Reply
  7. Olivia december 4, 2012 at 4:36 e m

    Hej Paulina! Jag förstår ditt problem då jag nästan lider av samma sak. Jag är rädd för spyor och att spy bland folk. Det är bättre nu men detta gjorde att jag inte åkte till stan på ett halvår, åkte inte buss eller tåg, jag kunde knappt gå i skolan. I dessa situationer då jag kände mig instängd eller att det var för mycket folk så fick jag en panik ångestattack. Jag fick en remiss till BUP där jag fick träffa en KBT terapeut. Hon utsatte mig för alla de situationer som jag var rädd för. Det har hjälpt mig något så otroligt! Jag tänker fortfarande på min fobi varje dag, men jag har lärt mig att hantera den.
    Jag hatade kommentarerna ”vad är det värsta som kan hända om du spyr”, ingen som inte har denna fobi kan förstå vad man känner. Men jag rekommenderar starkt att du ska pröva KBT terapi.
    Hoppas det blir bra för dig!

    Reply
  8. E december 4, 2012 at 4:46 e m

    Har exakt samma probilem, mina föräldrar tvingar mig gå till psykolog, vill inte ens gå till skolan för att det går magsjuka, fast jag inte ens vet om någon i skolan. Äter inget, rör inget.

    Reply
  9. Emma december 4, 2012 at 4:55 e m

    Brukar vanligtvis inte kommentera din blogg, men vet vilket jävla lidande det är! Jag hade denna typ av fobi då jag var lite yngre, hade världens panik för att spy & det var ingen som förstod. Jag hade en sommar då jag inte sov nånting alls, för att jag fick sånna panikattacker & var helt övertygad om att jag skulle spy.
    Det jag skulle tipsa dig om är att försöka gå till en KBT terapeut. Det är det absolut bästa & effeltivaste sättet att bli av med en fobi! Jag har själv gått på KBT (annan anledning) & det hjälpte mig ytterst mycket!
    Om du vill prata med nån som förstår eller få alla kontaktuppgifter till den KBT terapeuten jag gick till kan du bara skicka iväg ett email! Kram på dig.

    Reply
  10. Sara december 4, 2012 at 5:03 e m

    Har sett att flera här under har föreslagit KBT men något som har hjälpt mig mycket är att googla på bloggar. Finns hur många som helst som bloggar om det här. Jag pratar med andra bloggare och man hittar utvägar och lösningar tillsammans. Det är så otroligt skönt att veta att man inte är ensam.

    Reply
  11. AnnaD december 4, 2012 at 5:21 e m

    Vad jobbigt det verkar!! Har faktiskt ingen aning men dom andra som har kommenterat verkar ha bra tips!

    Reply
  12. Nina december 4, 2012 at 5:23 e m

    Hej! Har ingen aning om var du ska vända dig. Jag mår själv riktigt dåligt av bara tanken på att spy, men har inte den fobin du har. Jag själv kan äta så mycket på en buffé att jag inte kan skratta och knappt kan gå för att magen är så full att den trycker mot lungorna och musklerna så att det helt enkelt inte går, men äter aldrig så mycket att jag blir spyfärdig 😛 Tror att det är något fel om man äter eller dricker så mycket så att man behöver spy faktiskt, minns tydligt senaste gången jag spydde och då var jag typ 9 år, d.v.s. 12 år sedan 😛 Vet inte riktigt var du bör vända dig angående fobin, skulle gissa på att du bör gå till din vårdcentral och fråga en receptionist, helst den på psykologi-avdelningen. Troligtvis kommer de avgöra om du bör skriva upp dig för ett första möte med en psykolog och göra någon typ av övningar för att vänja sig vid tanken så att du får en mindre ångest. Men gå dit iaf 🙂

    Reply
  13. AlbinJameson december 4, 2012 at 5:45 e m

    Hej paow, Det var inte jag som skrev dendär kommentaren! De var min lillebror som ville ha ett bloggbråk haha! Jag har inget imot dej alls. Tror faktiskt vi skulle ha de ganska kul om vi drack tillsammans, Du får höjta om du har lust att festa tillsammans 😀

    Puss Albin

    Reply
  14. GeeTay december 4, 2012 at 5:53 e m

    Hey Paulina!
    Har aldrig riktigt kommenterat din blogg förut, men var tvungen då detta inlägg kom upp.
    Jag är uppvuxen med den fobin, och fick andra komplikationer pga att fobin tog över så mycket, så jag blev inlagd på sjukhus.
    Jag har haft fobin sedan jag var 6år gammal. Började då mamma blev sjuk.
    Hur som helst så är allt sååååååååååååå mycket bättre nu, men jag har inte kommit till punkten där vars jag kräks själv.
    Om du e intresserad av vad jag har o säga o hur mycket jag genomlidit så får du jätte gärna kontakta mej. Jag hör gärna på vad du har att säga. Verkligen. DÅ kanske jag kan hjälpa dej med det som du känner att du har svårt med, och du kanske hjälpa mej?
    Sen så är det bara att kontakta psykolog, och därifrån så tar ni allt steg för steg. Det fixar sej, man måste ha viljan. Allt går, så länge man vill. Det är bara att ta sej igenom skiten.
    För mej så var det hela min familj som led med mej.

    Puss & Kram

    Reply
  15. Rebecca december 4, 2012 at 5:57 e m

    Vet precis hur det känns, har lidit av samma sak när jag var 11-12 år. Jag ville hellre dö än att spy för jag hatade det, speciellt känslan när man mår illa innan. Det gick så långt så att jag började inbilla mig att jag skulle spy hela tiden och tvättade händerna upp till armbågarna, men som tur var så fick jag hjälp. Jag fick hjälp hos BUP eftersom jag var omyndig då men eftersom du är 19 år så ska du förmodligen vända dig till vuxenpsykiatri så att du får KBT behandling. Det har hjälpt mig något enormt och jag blev medveten om att det var ett problem eftersom emetofobin påverkade min vardag så pass mycket. Idag är fobin helt borta! Du ska inte behöva känna som du gör idag, att du undviker saker på grund av fobin. Här kan du läsa på om vad du ska göra: http://www.vardguiden.se/Sa-funkar-det/Halso-och-sjukvard/Narsjukvard/Psykiatrisk-vard-for-vuxna/ Hoppas allt löser sig!

    Reply
  16. Amanda december 4, 2012 at 6:00 e m

    Du är precis som mig. Jag hatar att spy och jag tror att jag ska dö när jag känner att jag är magsjuk. förstår exakt hur du känner dig. och jag förstår inte att personer inte tror att det kan vara så.
    Jag spyr nästan aldrig och när jag väl gör det så blir jag svimfärdig.

    Reply
  17. Julia december 4, 2012 at 7:14 e m

    Asså wtf du uppmanar typ till bullemi i dethär inlägget… Vadå äta mycket så man blir mätt och sen ”är det bara att spy upp det”?? Förstår du hur de låter liksom :((

    Reply
  18. camilla december 4, 2012 at 7:40 e m

    Jag har ocksa skrack for att spy. Inte like extremt som du men jag tar garna vilket virus eller bacill som hellst utom kraksjuka. Jag haller emot sa lange det gar nar det ar dags, medans min sambo gar upp och spyr pa en gang for att ma batter, jag kan inte, jag grater och ar radd.vNar jag var gravid spydde jag dagligen och min doktor skrev ut medel mot illamaende, dem har jag sparat och nar magsjukan kommer till oss brukar jag ta en san om dagen och haller spyendet och illamaendet borta.

    Reply
  19. SandraMaria december 4, 2012 at 7:44 e m

    Jag vet precis hur det känns och jag lider med dig. Det är fruktansvärt jobbigt när ingen förstår hur det känns. Att vi hellre dör än spyr. Jag fick väldigt bra hjälp när jag gick KBT. Hoppas du får den hjälp du behöver, för det är viktigt!
    Kram och ta hand om dig!!

    Reply
  20. Felicia december 4, 2012 at 7:57 e m

    Tack paow för att du visar att andra också kan ha denna hemska fobi. Men min har gått ännu längre
    Som de saker du nämner med att spy stämmer in på mig men sen är det så här att jag klarar inte av att veta att nån har spytt oavsett av alkohol eller sjukdom det går bara inte om nån mår illa i min närhet då känns det som världen ska gå under och jag blir livrädd. Om jag får höra att nån är hemma från jobbet då drar jag slutsatsen magsjuka. Jag har lämnat mitt ex mitt i natten bara för att han har mått lite dåligt, om jag säger så här jag hatar den person som utsätter mig för den ” livs faran” om det händer att nån gör det stänger jag dörren skruvar upp tv:n och blir så paralyserad så jag sitter inne på rummet tills nån kommer in och säger att de är lugnt och fan ta den som mår dåligt kommer in till mig.. Men iaf jag kan inte se en film där det kan förekomma att nån spyr, jag kan inte ta vissa mediciner som ja vet man kan må illa av, jag kan inte äta ute för andra har varit vid maten. Jag vägrar ta i nånting utomhus som kan ha bakterier. Jag slänger mat varor som ska gå ut dagen efter jag försöker undvika allt men det är så otroligt jobbigt när ingen förstår. Hela mitt liv blir förstört pga denna fobi. Jag har svårt för att festa på nya ställen och jag vågar inte bli gravid för då spyr man och det är de enda jag har imprenrat i huvudet tyvärr. Förlåt om det är slarvigt skrivet men jag är lite stressad och ja kände att jag va tvungen att svara på detta. / Felicia

    Reply
  21. M december 4, 2012 at 7:59 e m

    Hej! Samma problem.
    Tålde inte en s ordet och när jag hade den sjukan förut kunde jag ibte ens berätta om det. Jag gråter när jag tror det ska hända osv. Två år sedan sände skolsköterskan mig vidare till psykolog och där har jag fått hjälp. Jag är inte av med det ännu men jag kan s typ när jag är riktit full om jag bara gör det en gång så går det bra och om jag klarar det känner jag mig bra… Jag har fått litet hjälp av psykologen men borde nog börja gå dit för jag vet och märker nu hur jobbit det är bara att skriva ordet.
    S…
    S–P– seriöst?! Asså ni förstår
    Spy ffghjshn

    Reply
  22. jennifer december 4, 2012 at 8:28 e m

    Jag lider av exakt samma problem.. överdriven handtvättning, handsprit överallt, tvättar händerna så ofta som det går så jag får eksem på mina händer. Jag undviker att åka buss och tåg gör jag det får jag ångest, är rädd att jag ska spy eller nån annan. Jag känner att folk ser ner på mig ifall jag skulle spy offentligt. På fyllan bryr jag mig inte men det är ändå skitvidrigt. Jag dör hellre än att jag ska spy. Äter bara mackor ingen varmmat för jag är rädd att spy upp det, det är svinjobbigt att ha emetofobi det har jag haft sen 12års åldern..

    Reply
  23. Mandy december 4, 2012 at 8:32 e m

    GUD SÅ SKÖNT!!! Jag blev lättad när jag läste ditt inlägg Paulina! Jag känner igen mig TILL MAX! Så himla skönt att jag inte är den enda 🙁 jag tror man kan gå till en psykolog 🙁

    Reply
  24. Fanss december 4, 2012 at 9:01 e m

    Jag vet precis hur det känns. Jag lider av samma fobi, om inte värre. Hela vinterhalvåret går jag nästan i ide och rör inte människor eller saker i min närhet. Jag blir otroligt nojig och har ständigt ont i magen som alltid kopplas till ”tänk om jag är magsjuk”. Jag har inte spytt på tio år, inte ens på fyllan, så det har bara blivit värre och värre. Så kom ihåg att du inte är ensam. För jag kommer ihåg att jag kände mig ensam och otroligt konstig innan jag läste på sidan du skickade och upptäckte att allt stämde så bra!

    Reply
  25. Alida december 4, 2012 at 9:17 e m

    Det dära är exact jag. Om någon är t.ex magsjuk hemma får jag typ panikångest, vill knappt andas i närheten av dom och isolerar mig på mitt rum, jag går knappt på toa, sitter och grinar för att jag är så rädd för att jag ska bli magsjuk. Det känns som att spy är = döden.

    Reply
  26. fröken K | vill bli amatörfotograf december 4, 2012 at 9:23 e m

    Jag har också emetofobi, men har lite andra tankar över det hela. Jag tycker inte att det skulle vara skönt att spy efter en jävligt stor måltid eller att jag är för full. Jag tycker att det är obehagligt med vinterkräksjukan eller vanlig magsjuka där man hör skräckhistorier om folk som spyr varje kvart i ett helt dygn. När det aldrig tar stopp. Om jag hade vetat att det skulle sluta efter en spya så hade jag förmodligen inte varit rädd, men eftersom man aldrig har nån garanti för hur mycket som faktiskt kommer, om det kommer genom näsan och att det kommer så mycket att man inte får andas.
    Om du verkligen känner för att prata med andra så finns det en internetsida som heter http://www.emetofobi.se. Eller så tar du kontakt med din husläkare och pratar lite om hur du har det, så kan hen säkert hjälpa dig att få kontakt med en psykolog.
    Vi är fler än du tror. Lycka till. 😉

    Reply
  27. Sophie december 4, 2012 at 9:47 e m

    Hej Paulina!

    Första gången jag kommenterar din blogg faktiskt, kunde inte låta bli nu. Jag lider av exakt samma sak som dig, har gjort det i snart två år. Har utvecklat ett ständigt illamående för att jag är så fruktansvärt rädd för att kräkas. Usch, blir äcklad av att bara skriva ordet. Iallafall så har jag tagit tag i saken nu och ska gå till en psykoterapeut på Ericastiftelsen nästa måndag. Det är alltså KBT-terapi som nog är det mest effektiva när det gäller fobier och sånt. Googla KBT-terapi och se vad som skulle passa dig bäst, Ericastiftelsen är iallafall en av få som är gratis. Har inte varit där än så kan inte riktigt rekommendera dem. Jag hoppas det löser sig för dig, vet hur det känns att hela ens liv kretsar kring detta.
    Sköt om dig!

    Reply
  28. Carro december 4, 2012 at 10:37 e m

    Grymt duktig kille, hjälper personer att bli av med fobier, brukar räcka med 1-2 möten sen blir du ”fri” från din fobi.
    Han heter Daniel Johannson, http://www.sellingresource.se/sellingresource.asp

    Ta kontakt med honom!

    Reply
  29. Ellen december 4, 2012 at 10:37 e m

    oj, måste kommentera då jag var precis likadan för något år sen. Jag gjorde allt för att undivika att spy. tvättade händerna 150 gånger om dagen, åt svartpeppar VARJE dag för att inte få magsjuka, mådde verkligen otroligt dåligt. Nu är det dock borta, brukar tänka att det är skönt att rensa kroppen och att det är skönt när det är över. Hoppas det går bra!

    Reply
  30. [email protected] december 5, 2012 at 12:44 f m

    Säljer min helt oöppnade revitalash 3,5 ml för 600 kr, då jag själv inte kan använda den pga amning och nej det är inte förbjudna Neulash, så dont worry:P PASSA PÅ! Bjuder på frakten dessutom.

    Först till kvarn , kontakta mig på min mejl : [email protected]

    Reply
  31. Maggan december 5, 2012 at 1:38 f m

    Haha jag såg dig kräkas efter ditt jobbpass i magaluf.. Du gick sen därifrån som ingeting hade hänt.

    Reply
  32. nathalie december 5, 2012 at 10:03 f m

    jag vet exakt hur det känns.. under vintern åker jag knappt till skolan eftersom jag måste åka buss och då är jag jätte jätte rädd att bli åksjuk eftersom det är så mycketfolkoch dte är trångt,och jag är jätte jätte rädd att någon ska smitta mig.. går jag och köper tex plocksallad på ica så har jag plasthandskar med mig för jag vill inte röra skedarna och det där, och mina vänner säger att jag är sjuk i huvet som är rädd för att spy, det går ju fort och sen är det över typ. men domfattar verkligen inte, jag säger precis som du sa, jag dör fan hellre. jag har hellre influensa eller bryter båda benen och båda armarna typ.. fyfan vad jobbigt det är!! om du får något bra tips på hjälp får du gärna berätta om det så jag kan söka hjälp med…

    Reply
  33. Nathaliee | lyckligare mamma får ni nog leta efter. december 5, 2012 at 1:05 e m

    Hej!
    Jag lider oxå utav Emetofobi, jag hatar att spy. jag får PANIK, jag gråter & är helt förstörd bara utav att må illa. Själva känslan får mig att vilja dö. Jag har alltid varit så här. Min värsta period är på vintern då det finns vinterkräkarsjukan så jag äter 10svartpepparkorn VARJE dag pga att INTE spy. Jag borde sökt hjälp för länge sen men har aldrig vetat vart man ska vända sig 🙁 Vi kanske kan gå tillsammans ?

    Kram på dig

    Reply
  34. Victoria december 5, 2012 at 2:20 e m

    Hej!
    Som antagligen många andra har skrivit här så lider jag av samma sak som du.
    Och det har jag gjort i hela mitt liv, när jag mår så illa att det känns som att jag ska kräkas så får jag hjärtklappning och är jätterädd, och precis som du så står jag hellre ut med illamåendet än att spy.
    Många gånger har jag tänkt att jag ska övervinna min fobi genom att tillexempel bara gå till toan och sätta fingrarna i halsen, men det har såklart aldrig fungerat, har aldrig vågat.
    Och precis som du skriver så har många mycket svårt att förstå denna slags fobin, men jag tycker att det inte är värre en de som har fobi för tillexempel spindlar osv, vilket nu då är väldigt vanligt, men ganska så underlig fobi egentligen.
    Men som sagt , jag hoppas att du får bra hjälp , enligt mig kan du ju bara boka läkarbesök och hänvisas därifrån sedan. Men du gör som du vill.
    Du ska veta att jag lider med dig!
    Lycka till och stora kramar!
    Victoria

    Reply
  35. Fanny december 5, 2012 at 4:16 e m

    Åhh vad skönt! Trodde jag var den ändå som får sån ångest bara jag känner en känsla av illamående. Det är det värsta som finns. Jag har lidit av Emetofobi i hela mitt liv och har inte spytt sen jag var 5 år och idag är jag 15 år! You are not alone paow 🙂

    Reply
  36. Linda december 5, 2012 at 4:31 e m

    Har samma fobi! har inte spytt på flera år typ..

    Reply
  37. Cecilia december 5, 2012 at 8:41 e m

    Jag är expert på emetofobi, kanske för att jag testat alla alternativa perioder. Psykiatrin erbjuder först och främst KBT det finns verkligen överallt, tyvärr få med kunskap om just kräkfobi så passade dig för att gå dit om dom inte har god vetskap kring detta. Jag har gått tre KBT-behandlingar utan framgång snarare blivit sämre.
    Alternativ 2: Hypnosterapi kompinerat med samtalsterapi. Finns väldigt få sdana men man kan få remiss av vårdcentralen till
    Knarrarnäsgatan 15. tel 08-123 384 25 i kista där det finns en äldre kvinna som utför denna terapi.

    Tanken är att man under djup meditation ska komma åt sina undermedvetna minnen. Det fungerade till viss del, jag kunde förstå varför fobin uppkom osv. Tyvärr fortfarande lika rädd.

    Nu återstår bara ant.dep.med eftersom den tydligen kan bota fobier trots att man inte är deprimerad. Själv ska jag nog testa ETC Elektrisk chock som ska vara bättre än medicin.

    Hoppas du får rätt hjälp! Vet hur det känns 🙁

    Reply
  38. Emma december 6, 2012 at 1:01 f m

    Jag lider av samma sak som du! Det är så sjukt jobbigt när folk inte förstår hur jobbigt det är för oss! Hade inte spytt på tio år ungefär, tills april i år. Jag, min bror, hans flickvän och min pojkvän åt pizza på kvällen och på natten kunde jag inte somna pga magsmärtor. Gick upp på toa, gjorde nr 2, gick o la mig, men fick gå på tio sisådär 10 ggr till. Somnade och när jag vaknade mådde jag fortfarande illa, mådde så dåligt så det var sjukt, plötsligt kände jag hur det började vattnas i munnen, då förstod jag vad som kommer hända. Höll på få panik men fick springa så snabbt till toan så jag hann inte tänka, jag spydde för första gången på så många år och jag mådde bättre efteråt. Men jag kan inte sticka under stolen med hur äckligt det faktiskt såg ut och smakade, fyy. Men jag lider fortfarande mest av rädsla för att andra ska spy, till exempel min pojkvän. Livrädd för att han ska få magsjuka hemma hos mig osv, jobbigt!

    Reply
  39. Emma december 6, 2012 at 1:01 f m

    Kanske borde nämnt att jag var den enda som blev sjuk av maten, weird.

    Reply
  40. Nea december 6, 2012 at 7:55 e m

    Jag är 15 år och lider av en hemsk svår emetofobi. Har haft den sen jag var 7 år men har haft det himla tufft i ett år nu. En tid var det så jobbigt att jag på riktigt inte vågade gå ut, jag går till bup och gör ett KBT behandling men känner inte att det blir bättre. Jag har svåra panikångest attacker oftast på kvällarna som är otroligt krävande och jag tappar energi till till exempel skolan. Kan inte gå ditt längre. Jag har har blivit sjuk (deprimerad) och allt har bara gått för långt. Det är som värst nu på vintern när alla pratar om vinterkräksjukan. Jag har rasat i vikt (har inte så mke att ta av heller) Men jag kämpar fortfarande, vet inte hur länge jag orkar men jag vet folk som har gått igenom samma sak och har klarat det och som faktiskt är bättre nu. Jag förstår dig så himla mke, det är väldigt svårt för folk att förstå hur man kan vara så rädd. Det jobbiga är också att det är så svårt och tänka logiskt. Liksom om tillexempel någon är på toan länge än vanligt. Så får jag panik och tror den är sjuk. Liksom vem tänker så? som du sa. dör hellre än att spy.

    Reply
  41. Maria december 9, 2012 at 12:18 e m

    du e verkligen inte ensam! har haft den där fobin så grovt så långt jag kan minnas, låg som liten i 5 års tid vaaaaarje natt och grät och höll mig vaken för att jag va så rädd att spy. dör på riktigt hellre än att spy. håller de inne tills de går över eller tårarna rinner och efteråt så gråter man som en liten bebis. huvva, HATAR att spy.

    Reply
  42. J december 12, 2012 at 2:15 f m

    Jag har haft denna fobi sen jag va jätte liten. Jag minns att jag brukade be till gud varje natt att jag inte skulle spy. Det värsta jag vart med om var när jag blev magsjuk för många år sen. Jag spydde 16 gånger på en natt. Jag fick självmords tankar och panik ångest. Drog av håret av rädsla hela tiden. Trodde jag var ensam om det. Det finns i baktankarna varje sekund, hela tiden, vad jag än gör.

    Reply

Lämna ett svar till jenkangirl Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *