Psykisk ohälsa

Innan jag börjar så vill börja med att jag inte skriver detta för att folk ska tycka synd om mig. Jag skriver detta helt ärligt för att jag bara vill berätta hur jag mår. Jag behöver inget medhåll och inte ens några kommentarer alls. Och jag ska ta tag i allting. Och jag vet att jag inte kommer att dö, även om jag många gånger funderat på om det skulle bli bäst så. Allting. Löser. Sig.

Jag har helt ärligt inte mått bra dem 3 senaste månaderna. Jag trodde att jag skulle stromtrivas här. Men istället så har det kantats av ångest och att jag hamnat i en deprission. Nätterna är ofattbart långa och jag har gått ner 6 kg sen jag kom hit. Min dator gick sönder, två telefoner. Min blogg är helt konstig och jag kan inte ens mobilblogga från min lilla trasiga iphone 5(vilket genererar ännu mera ångest från min sida). Jag har inte tjänat pengar på väldigt länge på grund av det och jag har bränt i princip allt jag har, jag mår helt enkelt inte bra. Mitt liv(mina saker) ligger hopslängda i någon källare och jag kommer att flytta till en lägenhet som jag egentligen inte vill bo i.Så det är ingenting stabilt jag kommer hem till.

Förlåt om allt det här är osammanhängande, men jag vet inte vart jag ska börja. För en vecka sedan så åkte jag till min plastmamma och syster i Bangkok. För att få distans från saker för jag känner inte igen mig själv eller mitt beteende när jag mår såhär. Vi bor långt utanför Bangkok City och det finns nästan ingenting att göra, förutom att tänka. Vi hittar på lite saker ibland. Men bara ibland.. Jag har tappat mitt bankomatkort och eftersom jag inte har något bank ID(då min telefon blev förstörd)så kommer jag inte åt pengar så jag kan inte röra mig som jag vill. Vilket skulle bara väldigt skönt med tanke på min just nu ganska psykisa ostabila tillstånd. Det är som 1000 knivar i bröstet, jag har svårt att andas och ingen som helst matlust. Jag vet mycket vad det beror på, men allt har verkligen gått skit just nu. Jag har helt ärligt aldrig någonsin i hela mitt liv mått som jag gör nu.

Just nu så befinner jag mig iallfall hos en gammal vän i Bangkok och försöker göra det bästa av situationen. Jag har inte gått sönder helt. Och eftersom att jag verkligen är på botten just nu så kan det bara gå uppåt. Men det känns som jag måste åka hem till Sverige först och verkligen ta tag i allting. Men det är jobbigt när jag hatar mig själv så mycket så att jag kanppt tycker att jag är värd att äta.

Och jag vet inte om jag kommer att blogga så mycket mer fram tils jag kommer hem till Sverige den 3dje april. Då ska jag ta tag i allt, klamra mig fast och aldrig mer lämna. Jag måste lära mig att älska mig själv igen.¨

Hoppas att ni förstår. Jag är aktiv på snap(paow93) och på instagram(kattpaow) då jag inte har någon dator. Och att det inte funkar att mobilblogga. (men har iallfall hört av mig till dem jag jobbar med, så det kanske löser sig)

Posted in: Okategoriserade

You might also like

Sandra Lindahl - Uppdaterat bloppisen Sponsored - FARINA - NAKD Caroline Roxy - Life is a journey Sandra Lindahl - HELGEN! Caroline Roxy - Ett öppet hjärta Sponsored - Digital Queen
  • Isa

    Jag har följt din blogg sen du börja blogga och ser upp till dig lika mkt än idag. Du är verkligen inte som alla andra bloggerskor. Ta det bara lugnt och stressa inte fram något. Inte konstigt att du mår dåligt när du haft konstant press och varit officiell sen du var 14 år? Kurera dig och gör sedan comeback för du kan gå hur långt som helst! Du har något unikt, din ärlighet och fartfyllda, obrydda liv är fantastiskt! Puss

  • Mir

    ♥️♥️♥️🐾

    • A-s

      Har haft ångest, deppression och utmattningssyndrom i drygt 2 år nu. Känner med dig❤️ Vet presis hur det känns. Håller tummarna att du ska må bättre snart! Stor kraam

  • Jag är inte dum i huvudet! Jag har Aspergers syndrom!

    Hoppas du mår bättre snart! Jag tror det är ett klokt beslut att åka hem och försöka få rätt hjälp.

  • Hannah

    Stark du är som berättar! Följer dig på snapchat och tycker det märkts lite grann och man får mer förståelse nu. Tror du vinner många läsare och deras förtroende nu. Det är därför dina läsare stannar, detta är din personliga grej med bloggen. Att du är så rak och ärlig om ditt liv och känslor <3 Så bara nu tycker jag du har gjort ett stort kliv framåt helt klart!! Inte bara massa klädinlägg utan detta är real shit!! <3 Jag tror definitivt allt löser sig, du kanske bara har hemlängtan. Men för att du inte har ett hem som du trivs i att åka tillbaka till så leder det till lite splittrade känslor. Helt förståligt. Allt kommer bli bra! MÅNGA PUSSAR TILL DIG

  • Linn F

    Håller med ovanstående! Det är okej och inte va okej.
    Kram

  • Frida

    Hej Paow! Jag har också haft perioder då jag mått riktigt dåligt de senaste fem åren. För två år sen mådde jag riktigt dåligt och kände att allt var hopplöst. Jag åkte på en terapivecka där vi satt i en grupp om 8 personer och pratade helt öppet om allt vi kände och tänkte. På den veckan introducerades jag även till Kay Pollak, vars föreläsningar och böcker har ändrat min livssyn HELT. Han är rätt speciell och inte omtyckt av alla, men jag tycker definitivt att du ska kolla in hans föreläsningar på youtube eller lyssna på hans ljudböcker om du har tid över och tycker att nätterna är långa. Det tar tid och är svårt att gå in i sig själv och ifrågasätta sig själv, sitt beteende och sina tankar, men jag hoppas att det kan hjälpa dig lika mycket som det hjälpte mig!

  • Sofia - bipolär och f.d laestadian

    Ledsen jag blir av att läsa detta inlägg. Hoppas att du snart är på fötter igen <3

  • Magda

    Fina Paulina. Vet precis hur du känner. Jag är påväg åt samma håll som du just nu. Jag tappar mig själv. Jag lever dock i ett osunt förhållande där i princip bara jag kämpat. Det har tagit kol på mig. Har gått åt andra hållet. Tappat livslusten, gått upp i vikt, blivit latare osv.
    Försöker också vända på allt nu…
    Håller tummarna på att du mår bra snart. Hem och krama om lille kissen. Du är bra som du är, glöm inte det!

  • Selma

    Starkt av dig att berätta det här. Jag hoppas att det blir bättre snart.

    Jag vill inte säga ”skyll dig själv” men det är lätt hänt att livet blir paj när man väljer att slösa pengar på saker som ändå inte håller i längden. Tycker du skulle satsat pengarna på att köpa något värdigt istället för en massa onödigt, o massa resor som du ändå tröttnar på.

    Men de kanske är en lärdom inför framtiden.
    Lycka till, hoppas inte du tog det här negativt.

    • Camilla

      Vad är ”värdigt”, vem har patent på att bestämma det, du?? Vad som är värdigt för dig kanske inte är värdigt dig, om jag tycker att något du anser vara värdigt inte är det betyder det då att din värdering blir ovärdig? Att resa, se och uppleva världen kan vara fruktansvärt värdigt men kanske inte när det används som metod för att försöka fly från sig själv som jag tror Paulina delvis gör, vart du än går är du där,,,,,,

    • lisa

      Selma, du säger att din kommentar inte var menat negativt.. men en person som redan ligger ner ska inte behöva läsa/höra negativitet. Om hur hon kunde gjort saker och ting annorlunda, man får ”skylla sig själv” är inget som kommer stärka hennes mående utan raka motsatsen. Du menar säkert väl men just såna kommentarer är ganska så onödiga i dagsläget.
      Jag tror nog hon är fullt medveten om att hon kunde gjort en del annorlunda, men hon är ung och de flesta människor behöver lära sig själva. Det räcker oftast inte med att någon säger att du borde göra si och så eller det är rätt eller fel, utan man måste själv få göra det på sitt sätt och lära sig själv. Hon är dessutom ung, och har hela livet framför sig! Resor är väl inget dåligt? Jag anser att det är en investering, du får resa runt och se världen!
      Det tillståndets Paulina är i nu behöver hon stöd, värme, kärlek och positivitet. Jag hoppas du förstår mig rätt!

  • Maria

    Krya på dej. Hade i höstas en liknande period. En sak är säker det kommer bli bättre. Ångest är ofta undertryckta känslor. O sen det med lägenheten det skulle ju ingen må bra av. Blogga när du orkar men jag kommer sakna det. Kramar.

  • fs

    Kan säga att jag varit där du är, jag mår inte jättebra nu men det är absolut MYCKET bättre.
    Jag har inte tagit hjälp utav någon psykolog eller liknande, inte berättat för familj eller något utan
    har bara försökt att skärpa till mig i ”livet” så mycket som möjligt.

    Har skött mitt jobb, hållt min lägenhet städad och fin med mera och det har fungerat för mig.
    Tror aldrig jag har kommenterat en blogg eller liknande förut men kände att jag kände igen mig så mycket att jag blev tvungen.

    Du verkar vara en fin tjej med stort hjärta för sina nära vänner precis som mig och det är nog något som har påverkat mig väldigt mycket då jag ofta känt mig sviken av vänner och har blivit helt förstörd av det.

    Det jag ville säga var egentligen bara att jag har mått som dig och det har blivit mycket bättre så håll ut och fokusera på att göra saker som får dig att må bra =)

  • Mimmi

    Ta hand om dig❤

  • M,

    Har följt dig nästan sen början och jag har väntat på på din krasch. Var som dig under sena tonåren, alltså väldigt destruktiv och flydde från problem med hjälp av alkohol bl.a. och hur hemskt det än låter så är jag glad att du kraschat för nu kan det bara bli bättre förutsatt att du tar hjälp. Väntetiden på psykisk hälsa i Sverige är absolut skit men hang in there! Du kanske heller inte vill ta medicin, men påriktigt det är så värt det (om du behöver alltså) jag led av ångest och depression och kom inte ut ur sängen på 6 månader, fick tom panikattacker av att vara i köket, men efter en månad av KBT och medicininsättning så började jag fungera igen. Sakta men säkert. Jag kunde sova utan att känna som att ett berg bosatt sig på bröstkorgen, dödsångesten försvann. Herregud alltså jag mådde så mycket bättre! Att ta det svåra steget till hjälp för att må bättre var det bästa valet jag någonsin tagit. Och nu – 5 år senare är jag bosatt i ett annat land, har hus, hund, katt, pojkvän och barn! Hade aldrig trott det för 5 år sedan! Alkoholen slutade jag med för 6 år sedan och det är också ett av de bästa valen jag tagit 🙂 hoppas du mår bättre snart, psykisk ohälsa är det värsta som finns men finns också mycket hjälp!

    • E

      Vilken fantastisk kommentar att läsa, är mitt i vad du var just nu. Inne på 3:e veckan medicinering och har KBT-tid om en månad. Skönt att se att det finns personer där behandlingen hjälpt!

  • Nathalie

    Hoppas du mår bättre snart!! <3 Btw sorry för jag frågar men vart är din kille? Eller är ni fortfarande tillsammans?

  • sofie

    Men Pralina; Powerlina..

    Om anyone can ta sej upp o skapa balans i tillvaron igen, ändå,
    så ere väll ändåå duuuuu! Lilla svenska prinsessan inne i Thai!!<3

  • Amanda

    Vad har hänt med mattias då? bråkar ni fortfarande

  • Mimmi

    Du är helt fantastisk Paow. Vi är många som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det har kantats stora delar av mitt liv. Jag tror och hoppas du tar dig igenom det här 💚 .

  • Baronen

    Är inte allt detta ändå självförvållat?

  • Sara

    Känner med dig.
    Jag själv befinner mig i en situation där jag snart efter 3 år i en universitetsbubbla går ut. Det låter kanske skitsoft, men tro mig, det är det inte. Har redan innan jag ens startat med en karriär inom någonting bränt ut mig och dagar som idag orkar jag inte ens ur sängen. Sov till 12:30 för att bli trött redan vid 16 igen och sov 2 timmar till. Allt är jobbigt och alla miljoner saker är jobbiga att ta sig för. Det enda positiva jag har nu är en pojkvän som är mer än förstående.

    Jag har precis nyligen börjat vara öppen med de faktum att jag mår så här och gjort under en tid och tycker det är viktigt att fler vågar vara öppna med att man inte mår bra, har svackor etc.

    Good for you!

  • ttstilse

    Hoppas du mår bättre snart! Ta hand om dig❤

  • A

    Sätt dig ner, Andas, gå igenom allting bit för bit. Oavsett vilken tid det tar!!

  • A

    Varför har du inte några annonser kvar på din blogg?

  • SEXEATER

    SEXBLOGG! Trött på dagens-outfit-bloggar? In och läs allt om snoppar, snippor, sex och kärleksproblem på: http://WWW.NOUW.COM/SEXEATER

  • Kelda

    Kanske gå till en healer om du känner att du har svårt att komma igång. Någon som löser upp inre energiknutar. Livet är faktiskt väldigt bra med tanke på att du kan spendera det PRECIS som du vill, och ingen annan gör bättre val än dig själv när du får chansen att följa din magkänsla. Ibland behöver man en push på vägen bara! Lycka till <3

  • Annie

    Så blir det när man inte jobbar – har någon mening med livet och bara dricker alkohol. Sluta dalta med henne. Hon är vuxen och måste börja ta ansvar. Dock tycker jag hennes pappa inte bara kan sluta hjälpa henne med lägenheter osv… hon är ju van vid det, så att bara ta bort det blir ju fel.

  • kola

    Om dumår så jävladåligt,varför hänger du ut folk till höger och vänster hela tiden ?klamydian har kanske vandrat uppe hjärnan??

  • k

    Hej, det är dags att börja ta ansvar o försöka bli vuxen. Tror mer på att bryta upp helt o starta om. Tex sluta blogga o ta tag i ditt liv istället. En blogg ger pengar men den kanske inte tillför o berikar ditt liv? Det där med att ”hålla fast” vid något som inte ger dig lycka, släpp det. Lämna det officiella. Råd som jag hade gett till mitt barn, som säkert vägrat lyssna, men om någon bryr sig blir inte svaren man alltid vill ha. Obekväma svar är oftast rätt. Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *