Sanningn om mitt mående.

Snälla. Jag vill börja med att skriva det här inlägget och be er som läser det att vara snälla. Säg inte hur det är. Eller vad jag borde göra eller inte. För det här är något som jag verkligen skäms över. Och till och med när jag försökte vända mig till mina nära så kom det bara ”men har du prövat det” ” osv. För ja, tro mig. Det ni säger att jag borde göra har jag redan tänkt på. 100 gånger om. 
Som ni som följer mig vet så lider jag av lätt ångest och ”dippar”. Men då snackar vi små dippar som jag drabbas av då och då. Som håller på allt från några timmar till max några dagar. Men den ångesten och dipparna har alltid haft en naturlig förklaring. Så som att jag försovit mig till ett möte, tagit ett dumt val, grubblat över någonting, bråkat med någon. Ja ni vet. Helt naturliga orsaker till ångest. Jag har även haft sömnsvårigheter i större delen av mitt liv, så att jag är vaken på nätterna är egentligen ingenting konstigt, det har jag accepterat för länge sedan. Och eftersom jag har det jobbet jag har. Så är det okej att gå upp vid 12. Ja, jag ville bara förklara mig. För nu kommer vi till det jag verkligen vill berätta. Och det är framförallt riktat till mina vänner och kollegor. 
För ca 5 veckor sedan så började jag få ännu svårare att sova än vanligt. Som resulterade i att jag missade saker. Nu snackar vi om att jag somnade kl 5-6 istället för kl 3-4. Jag fick självklart ångest över det. Men i samma stund så blev jag förkyld, så jag accepterade att jag var trött. Någonstans där så tappade jag nästan all min matlust också. Jag kan säga att jag gått ner 6 kg på dem här veckorna. (Jag gick upp allt jag gick ner när jag var i Thailand innan). Mitt humör blev sämre och jag tappade all min sexlust. Mitt huvud är fyllt av dåliga tankar såsom ”det skulle vara skönt att göra illa sig själv” och ”världen skulle vara en bättre plats utan mig”.Och en massa saker om min sambo som resulterade i att jag princip hatade honom, helt utan anledning när han bara vart bra mot mig. Och varje måndag i 5 veckors tid så har jag tänkt ”nu blir det bättre, nu ska jag blogga och ta tag i allt” men ju mer tiden gick desto sämre blev allt. Jag vaknade i panikångest. Då jag kände mig så värdelös så jag tyckte om att lägga mig på golvet och skrikgråta i kudden. Så fort jag äter något. Så vill jag kräkas. Och inte för att jag vill bli smal. Utanför att jag mår så fruktansvärt illa. Jag mår så dåligt på dagarna så jag inte ens orkar ta mig ur sängen eller duscha. Det är på kvällarna(läs kvällar inte nätter)jag gått ut och gjort saker och orkat träffa en vän på en fika. Jag duckar nästan alla samtal. 
Och idag så fick faktiskt min sambo nog. Han bad mig att ringa psyket akut. För att jag mår inte bra och det finns ingen som helst anledning för mig att må som jag gör. Det är något som står rätt till. Och jag tycker att det är så sjukt pinsamt och det får mig att må ännu sämre. Men jag är deprimerad och känner ingen som helst lycka. Jag kan inte bara sitta och vänta på att något mirakel ska ske. För det är ingen vanlig svacka. 
Det tog mig ungefär 2 veckor att skriva det här. Att ens orka ta upp telefonen. Och bara det känns som ett stort framsteg.
Så nu idag kl 8 så har jag en akuttid där jag ska få prata med någon så börjar vi förmodligen en utredning och jag kanske kan få sömntabletter som gör att jag får sova lite. Det hade vart skönt.
Satt på golvet i badrummet och åt kräftor förut. För att inte väcka M. Det är helt friskt kl 7 på morgonen.  

(Visited 214 times, 1 visits today)

33 Comments

  1. Julia juli 19, 2017 at 5:28 f m

    Låter som att du har borderline. Hoppas du får den hjälp du behöver och att dom vill göra en utredning. Allt du skriver känner jag igen. Lycka till!

    Reply
  2. Jennifer Svankvist juli 19, 2017 at 7:54 f m

    Du är stark och tar dig igenom detta. Tror på dig!!

    Jag känner igen mig i exakt allt du skriver! Så läskigt!!! Så kan du inte snälla antingen skicka ett privat mejl till mig eller posta på bloggen hur du mår och vad för behandling du ska få osv. Förstår helt klart om du inte orkar.

    Reply
  3. Pia Svensson juli 19, 2017 at 8:09 f m

    Hej 🙂
    Jag älskar din sida <3<3<3<3<3
    Jag vill tipsa om vart jag handlar märkesvaror, inredning, skönhet, kläder, resor billigt på nätet. Har gjort massa med bra fynd här: http://campadre.se/tipsa/7817?utm_source=mgm&utm_medium=sharelink&utm_campaign=mgm . Även här har jag fyndat: http://letsdeal.se/r/45051/100
    Jag handlar också genom de flesta kändaste webbsidorna på nätet och då får jag bonus genom dessa sidor: http://www.cashbacker.se/ny-medlem/194584 och http://www.refunder.se/bjud-in/5524ec9c9221e .
    Dessa sidor har hjälp mig att fynda och sparat mycket med pengar. Hoppas de kan hjälpa dig med 🙂 <3
    Kram och lycka till!!!

    Reply
  4. Malin juli 19, 2017 at 8:24 f m

    Ta hand om dej! 🌞

    Reply
  5. Jessica juli 19, 2017 at 8:28 f m

    Glöm inte bort att du är starkare än du tror Paow. Det är starkt av dig att våga skriva detta och ta tag i det som tynger dig. Det är starkt av dig att våga acceptera att ibland mår man inte så bra och det är modigt av dig att ta emot hjälpen som finns. Hoppas du kommer må bättre men var beredd på att det kommer ta tid. Kram ❤

    Reply
  6. Louise juli 19, 2017 at 8:38 f m

    Det är fullt normalt att må psykisk dåligt, nästan alla går någongång igenom en kris i livet. Du är inte onormal och har inget att skämmas över. Att ta kontakt med en psykolog var starkt jobbat och det kommer att hjälpa dig om du låter dem hjälpa. Stressa inte när det kommer till att öppna telefonen eller att läsa mail m.m sånt där kommer i andra hand och är oviktigt. Du är stark, detta fixar du!

    Reply
  7. Sofia juli 19, 2017 at 8:44 f m

    Det är absolut inte pinsamt att må som du gör, det är fullt mänskligt även om det är fruktansvärt. Skickar massa styrka! <3

    Reply
  8. Mikaela juli 19, 2017 at 8:54 f m

    Tråkigt att du tycker det är pinsamt och skäms över det, för det är SÅ vanligt att må sådär! Det är HELT OKEJ att må sådär! Om du kämpar kommer du må bättre tillslut, men det kommer ta tid. Vill bara ge ett litet varningens finger för sömnmedicin, det var just en av grejerna jag ”passade på” att försöka överdosera under mina dippar. Som tur var så hände inget och ett halvår senare mår jag otroligt mycket bättre (mycket tack vare terapi) och att en graviditet kom in i bilden. Kämpa Paow, vi är många som tror på dig!

    Reply
  9. Olivia Common juli 19, 2017 at 8:56 f m

    Fan vad strongt av dig att ringa psyket, det krävs otroliga fittmuskler! Ett steg i absolut rätt riktning och ett friskhetstecken. Kanske en extremt liten vilja att faktiskt vilja bli bättre men det är bara det där lilla som krävs när man nått den fruktansvärda, outhärdliga botten. Känner inte dig och har ingen aning om vad du har gått igenom men sånt ska inte heller jämföras, för det spelar ingen som helst roll. För bara du vet hur ont dom där känslorna gör. Det säger jag för att det är lätt att man glömmer och börjar jämföra sinna problem med andras. Mötet kl.8 är ett steg i rätt riktning lev på det och klappa dig själv på axeln för FY FAN VAD STARK DU ÄR!

    Reply
  10. Jeanette juli 19, 2017 at 8:56 f m

    Människor brukar säga till mig: ryck upp dig, tänk inte på det så blir det bättre o bla bla.. Ungefär som att säga till en människa med en stor tumör: Tänk inte på den så går den över..
    Jag har exakt likadant mående som du har. Det går upp o ner o har gjort det sen juni 1999.. Jag e snart 38 år gammal o kan säga att man lär sig leva med det, som du gjort, men när dalarna kommer så gräver jag ner mig. Har fyra barn så att skada mig själv kan jag inte längre, men jag vill ibland för att lätta på det som finns i huvudet.

    Detta vakuum man går i, ingen ork, ingen lust till något.. ingen som förstår en på sättet man vill bli förstådd.. man lever inte..
    Jag tror, måste jag tro iaf för att orka, att detta e kroppens sätt att ”rensa” ut allt negativt för att kunna bygga upp sig själv igen. Som feber, fast 39resor värre..
    Man får helt enkelt må dåligt i följa med kroppen.. Men det e såååå jobbigt! Jag vet..

    Jag hoppas du får rätt hjälp av läkarna o bättre mediciner.. O sen kommer du upp starkare än innan…igen😁❤️

    Reply
  11. Caroline juli 19, 2017 at 9:04 f m

    Modigt och starkt av dig att skriva detta, även om du inte är skyldig någon det. Men som ett steg mot att få hjälp är det nog väldigt sunt att skriva ner hur den nakna sanningen ser ut.
    Önskar dig all lycka till och att du får bra hjälp! Kram

    Reply
  12. Leila juli 19, 2017 at 9:28 f m

    Det HÄR är steg 1, början till en förändring av ditt mående, ett rätt steg att gå. Du är inne i en depression. Du vet om det men vet inte hur fasiken du ska ta dig ur det. Det är verkligen ingen lek. Nu är det allvar, din kropp och knopp, har försökt att tala om för dig att det inte står rätt till. Du har gjort tappra försök för att vända skiten, men det blir bara värre!!? Men nu sa tack och lov, din sambo ifrån. Eller mera att han förstått läget och agerade, som alla närstående borde göra! Se det inte som att ” han lessnat på DIG”! Han är nog bara rädd för hur det här ska sluta. Ta emot hjälpen du kommer få. Var ändå snabb med att säga ifrån om det är ngt som inte funkar för just dig! Det finns lika många vägar ur en depression, som det finns nivåer och varianter av depressioner….Ja, man skäms!! Oftast de starkaste, driftigaste, självständigaste och kreativaste tjejerna som skäms mest av nån jäkla anledning. Bara att kliva in under skylten Psykiatri akut…..det ger mig en klump i magen och rysningar än idag bara att tänka på det….Men vet då detta. Skammen går över!! Jag lovar! Det kommer att vara ditt minsta problem. Att hitta en schysst vardagsrutin med ok sömn och ok aktivering är en utmaning. Att hitta rätt medicin i rätt dos, det är en utmaning…Det blir ditt ”steg 2”. Du är stark som går ut och berättar såhär. Samtidigt är det som att släppa en tung sten och du kommer känna dig lättare bara av det! Jag känner inte dig, men jag känner vår gemensamma bekanta Depression och Ångest….känner även ”kompisen” Psykiatrin i Stockholms län….Behöver du någonsin en utomstående väl insatt persons åsikt, råd eller öra. Maila mig om du vill. Jag har blivit jävligt bra på att lyssna iaf och tror inte det finns ngt jag inte provat… Men idag har jag kontrollen inte depressionen! Det BLIR bättre, hur jäkla orimligt och omöjligt det än känns just nu! Fast det är som att säga ” det blir bättre” till nån som just blivit dumpad…jag vet! Men ens självbevarelsedrift tar över. Som den gjort för dig med nu. För du är en stark person. Plus att du har din sambo, som säkert kommer lära sig en del med under resans gång.

    Nej, ska sluta. Hitta en bra dygnsrytm som funkar, rätt läkare och terapeut. Du har rätt att byta om det känns helt fel!! Ät bra och ge mediciner en chans att stötta dig. De funkar faktiskt i rätt dos. Kom ihåg att det här kommer ta tid!! Du blev inte sjuk över en natt så…
    Lycka till med tillfrisknandet! Du kommer fixa de och bli en starkare dig under resan. Massa styrkekramar ❤

    Reply
  13. Sm juli 19, 2017 at 11:32 f m

    Antideprissiva kombinerat med terapi. En utvärdering av psykolog för att kolla om du har någon diagnos, adhd, borderline osv. För att utesluta. Var ärlig med dig själv och tänk på vad som kan bli för mycket. Allt kommer bli bra

    Reply
  14. Filippa juli 19, 2017 at 11:33 f m

    Kan inte låta bli att snabbt säga att ångest suger!! Jag hatar ångest så otroligt för det har alltid varit det som dragit mig ner till botten. Precis som du har jag haft sömnproblem hela mitt liv. Nu är jag 18 och ångesten kickade in tidigt vid 6:an. Fattar precis hur hemskt och jobbigt det är, hade så svårt att ta mig till skolan för jag mådde så otroligt illa- jag spydde aldrig men det snurrade i huvudet konstant över små saker som att kamma håret eller sätta på strumporna. Jag förstår dig. Du är inte ensam. Önskar dig allt väl och massor med styrkekramar. Har aldrig varit en regelbunden bloggläsare för tyckte det var tråkigt men du är typ den enda jag faktiskt kikar in på. Hade ingen aning om att du haft det jobbigt med ångest osv som jag. Jag respekterar dig ännu mer för det här inlägget. Du är stark och guld!! KRAM

    Reply
  15. Maria juli 19, 2017 at 1:53 e m

    Inte behöver någon skämmas. Händer många under en livstid. Samtal och medicin är bra. Det kan ta tid men det ok. Kramar. Solen kommer tillbaks en dag igen i ditt liv.

    Reply
  16. Hanna juli 19, 2017 at 4:23 e m

    Jag hoppas att du får bra hjälp så att du kan få må bra igen. Tycker det är modigt av dig att skriva detta och det är absolut inget som du ska skämmas över. Jag hoppas att du en dag kan känna dig stolt över att du skrivit så ärligt om detta och kan se att det kan ha varit till hjälp för många andra att du vågat. Stor kram

    Reply
  17. Josefin juli 19, 2017 at 5:16 e m

    Du är inte ensam. Heja dig som vågat och orkat söka hjälp. <3

    Reply
  18. B juli 19, 2017 at 5:57 e m

    Nästan läskigt hur det du beskriver låter i princip exakt likadant som jag går igenom just nu. Har haft det stressigt en längre period just nu med både jobb och privatliv. Har mått dåligt någon dag eller två sen har det gått över. Nu för ungefär 4 veckor sedan vaknade jag helt plötsligt en morgon med världens illamående och varje dag sedan dess har jag typ vaknat med illamående. Först trodde jag det var något fel med magen eller så, gick till läkare och tog massa prover som alla var bra. Sen fick jag prata med en kurator som tyckte det lät som jag hade ångest och panikångestattacker. Och då fattade jag att det är nog det jag har. Kände hur hjärtat bankade och hade en känsla av panik i hela kroppen. När jag får attackerna så kräks jag och armar/ben domnar bort. Har precis som du problem med att äta, hulkar varje gång jag försöker äta något. Till slut fick jag medicin och nu har det sakta sakta börjat vända. Det jag vill säga är att du inte är ensam och vill du prata med någon som går igenom samma sak så är det bara att skicka iväg ett mail. Det kommer bli bättre!

    Reply
  19. A 1 juli 19, 2017 at 6:12 e m

    Har haft eller har ngr djupa depressioner i mitt liv. Och just sömnen har de sagt till mig är enormt viktig för måendet. Man kan bli deprimerad enbart för dålig sömn.
    Kram

    Reply
  20. Isa juli 19, 2017 at 8:03 e m

    Heja heja! Sök till ayurverdisk medicin och terapi!

    Reply
  21. Klara juli 19, 2017 at 8:34 e m

    Ååååh kära du <3. Jag har mått oerhört dåligt i och har ändrat min kost. Jag såg dig i ett klipp på tv4 om din hud och du frågade om tarmen har någon betydelse till läkaren och hon svarade nej. Jo, det har större orsak än vad hon säger. Det som fått mig på banan från daglig ångest till att inte ens på dippar är enligt denna kosten (haft ångest 7-8 år). Gå med och läs lite för i gruppen får man lära sig om vad grundorsakerna är. Ångest ÄR trötta binjurar som måste stärkas!

    Gruppen på FB heter "Body Cleanse Sweden – Natures for life".

    Reply
  22. susanna juli 19, 2017 at 9:25 e m

    Stora tummen upp till dig för du är modig att skriva detta och bra av din sambo som gav dig pushen att söka hjälp, ibland behövs den sista sparken från ngn då det känns skämmigt som du skrev (vilket det inte är). Jag känner igen mig så väl i det du skriver, med hemska tankar och sömnlöshet, depression. Även om det känns mörkt så kommer du må bra igen och du har tagit steget närmare nu för man kan bara förneka det en viss tid. Du är otroligt stark och det kommer du snart känna själv också

    Reply
  23. Anonym juli 20, 2017 at 6:14 f m

    Sömn är otroligt viktigt för att återhämta sig så inte konstigt din kropp sagt ifrån nu. Jag hoppas du vågar vara ärlig, helt ärlig, nu mot psykologen som du kommer träffa nu. Berätta att du självmedicinerar (kan också bidra till psykisk ohälsa). Jag hoppas innerligt att dom hjälper dig men har hört Stockholm har bra psykvården så det ordnar sig! Det kommer bli bra!

    Reply
  24. Tove juli 20, 2017 at 7:20 f m

    Tack för att du delar med dig och pratar öppet om psykisk ohälsa ♥️

    Reply
  25. Emma juli 20, 2017 at 10:46 f m

    Bara att ta steg medvetet för välbefinnandet i rätt riktning (söka hjälp t.e.x.) visar att du är på rätt väg och det ändrar ju också ens mindset, och då löser det mesta, det och tid, för det tar tid.. kram ❤️

    Reply
  26. Per juli 20, 2017 at 6:18 e m

    Tack för att du skriver så öppet, det har du alltid gjort. För att lösa ett problem måste man kunna beskriva problemet och det är du på god väg att göra. Som jag kan bedöma befinner du dig i en omställning av ditt liv och förändringar är alltid jobbiga. Du är inte ensam. Saga har det tydligen mycket besvärligt nu och Dessie har svåra tider delvis bakom sig.

    Lycka till!

    Reply
  27. Emmelie juli 20, 2017 at 9:40 e m

    Så modigt av dig att skriva ut detta. Måste tagit allt ditt mod. Du är otroligt fin och sååååå stark. Jag hoppas för din skull att det finns svar och att du kan få hjälp. Vi vill se dig må bra. Du sprider så mycker kärlek och glädje till oss alla så hoppas vi kan ge dig lite tillbaka. Tänk på dig själv och ta hand om dig ❤

    Reply
  28. Sandra juli 21, 2017 at 5:20 e m

    Hoppas att du snart mår bättre!

    Reply
  29. Anna juli 22, 2017 at 11:32 f m

    Man måste dö några gånger innan man kan leva! Du har kommit så långt redan genom att våga tala om hur du mår och det kommer bli bättre ! Låt små postitiva saker bli stora och viktiga som solen i ansiktet , en ljummen vind, en smekning en spinnande katt !!

    Reply
  30. Anna juli 22, 2017 at 11:45 e m

    Vet inte om du är sprituell/kristen eller ens intresserad av religion. Men personligen som kristen så är ju demoner och dåliga onda energier som tagit sig in i ditt hem något som vi skulle prata med dig om ifall du kom till min kyrka. Som är svenska kyrkan. Bara vanliga kyrkan helt enkelt. Men om jag var du skulle jag köpa vit salvia och bränna som rökelse henna och sen gå till en frikyrka och be om själavård av en pastor. Alltså rening från onda saker som kan ”fästa sig” i ens aura under vissa perioder av ens liv om man besökt en plats som hade dåliga energier av olika anledningar. Och sättet man skyddar sig i framtiden är en meditation som jag kan lära dig om du vill, mejla mig i så fall [email protected] 🙂

    Du kan bli fri från detta på en månad med att rena hemmet med salvia och sen besöka en kyrka och prata med en pastor och sen meditation! Inga problem tjejen, det kommer gå jättebra det här 🙂 jag har upplevt exakt samma sak och det tog 27 dagar att bli fri från då jag startade meditationen. Det är en religiös meditation med Bibeln som grund. Så man måste ju vara öppen för det. Men det är fina grejer med Bibeln så det är att rekommendera 🙂 kram Anna

    Reply
  31. Julia juli 26, 2017 at 8:06 f m

    Låter som att du iallafall försöker ta dig ut det, att stå upp för de man har ångest över och dela med sig är en styrka. Alla har sina dåliga dagar, de finns vissa som har det värre och vissa som har det bättre. man ska aldrig jämföra problem heller inte ha ångest. Jag har borderline och ser mig mycket i det du säger. Det är inte fel att må dåligt ibland, det viktigaste är att iallafall försöka tänka positivt, kanske tänka på något man vet när man har en bra dag gör en glad. Att ta sömntabletter är inte alltid lösningen det skjuter upp problemen, det man behöver är något eller någon som hjälper än att bli mer stabiliserad så att man därifrån kan bygga upp en zon och utvecklas.. Ta hand om dig Paulina !

    Reply
  32. Matilda september 6, 2017 at 1:34 e m

    Så viktigt att inflytelserika personer som du Paulina delar med dig om psykisk ohälsa. Det berörs alldeles för sällan, trots att vi alla lever med det på ett eller annat sätt (om det så är en själv eller nära och kära.) Hoppas du idag känner att du kommit en bit på vägen!

    Reply

Lämna ett svar till Emma Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *