Skip to main content

Ovan molnen är himlen alltid blå.

Skrivet av den . Postad i Livsstil.

”Drömmer jag? Är det här verkligheten eller en dröm? Som tagen ur Saw 2 tänkte hon. Om det här är drömmen, hur ser då verkligheten ut? Hon ryste till.

Hon är rädd för att öppna ögonen för den riktiga världen. Hon hade hört att det var mörkt och kallt, men varje gång hon försökt klättra ner och titta så var det alltid någon som bet henne i tårna.

Hon trivs där högt uppe bland sina moln… Så fort hon blåser bort ett moln så ser hon bara mörker och hat.

Nej, hon vill inte ner dit, men är fortfarande nyfiken.

Nej hon trivs där uppe, där uppe där mormor bor numera. Det känns bra att träffa henne ibland, där hon går med en cigarett i munnen. En röd Marlboro om hon inte minns fel, hon hälsar alltid och kallar henne sin ”lilla trollunge”.

En tanke slog henne igen, dumt nog, hon ville klättra ner och se hur det ser ut där nere på Jorden. Kan det verkligen bara vara mörker och hat? Om hon klättrar ner, kommer hon då att komma upp igen? Dessa frågar igen, tänkte hon, så jobbigt.

Hon är så otroligt rädd för att bli vuxen, ibland så larvar hon sig lite extra bara för att verka lite yngre än vad hon egentligen är. Och ibland så dricker hon lite extra för att det är då hon känner sig som 13 igen, bara det att hon inte får utegångsförbud längre när hon kommer hem och luktar tuggumi och sprit. Ack så tråkigt att bli vuxen tänkte hon.

Hon tänker att varje gång hon blir kallad omogen så tar hon det som komplimang. Hon har nyss fått reda på att verkligheten är tråkig, dyster och meningslös och att alla dör till slut. Hon som sitter där uppe, högt där uppe mår bra, bättre, bäst.”

(Visited 72 times, 1 visits today)

Comments (62)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *