Skip to main content

Väntar på döden…

Stackars Paris har fått vinterkräksjukan och jag tycker fett synd om honom, men jag kan tyvärr inte låta bli att tänka egoistiskt. Dom flesta av er vet att jag lider av emetofobi. Jag skulle heller dö än att kräkas… Bokstavligt talat! Det känns som att jag bara öst skit på mina vänner när det gäller att tvätta händerna innan och efter maten, kallat dom äckliga när dom pillat sig i ansiktet ute. Nu är jag ju iofs VÄLDIGT extrem, men två av mina vänner som jag umgåtts med senaste veckan har fått det. Har hört Daniel klaga på mig varje gång jag tar upp handspriten och typ håller på räcket i tunnelbanan sen när jag klagar så slickar han på handen för att reta mig. Så att ja, jag tror att han behövde må så här dåligt för att förstå vad jag menar.

Det enda är nu är att jag är rädd för att jag är sjuk, jag var ju med honom hela natten igår… Innan de bröt ut. Så jag kan ju också vara smittad. Dock så har jag inte ätit sen klockan åtta igår kväll, dricker inte ens vatten nu för att jag vet att jag kommer att bli sjuk i natt. Planerade faktiskt ett självmord, in i minsta detalj, men hittade inget att hänga upp snöret med…… Jag är helt sjuk. Men för er som inte förstår er på min fobi får gå in och läsa här – http:/www.emetofobi.se/

Lär ju ändå inte kunna spy, men det enda som kommer att kunna komma upp då är för att jag ätit en halv burk vitpepparkorn och fyra stora matskedar med krossat vitpeppar blandat med en hel citron… Hört att det ska hjälpa.

Ska snart gå och ställa blåbärssoppa och coca cola utanför D-Ps dörr…..

(Visited 85 times, 1 visits today)

Comments (26)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *