Skip to main content

ibland så mår jag inte så bra

En av anledningar till att jag inte har bloggat bra är för alla jävla kommentarer. Dem är rent ut sagt så vidriga att jag vart tvungen att ta bort dem . Vet att jag klagat på det förut men jag orkar helt ärligt inte, för dem påverkar mig mer än vad jag vill erkänna.

Jag är så hemsk som gör löshår tatuerar mig och festar på helgerna och äter pasta PÅ VARDAGAR, är så ohälsosam och äcklig och jag är ju tydligen så jävla trasig. BORT FRÅN MIN JÄVLA BLOGG DÅ om ni tycker så. Jag började tjäna väldigt mycket pengar som ung, har festat mycket, rest runt i världen om omgivit mig av människor som mjölkat mig på varenda droppe positivitet som jag haft i min kropp för att leva på min energi. Även om mitt ”kändisskap” eller vad man nu ska kalla det inte har vart så stort om man jämför med vissa andra, men det har ändå funnits där sen jag var 14 år gammal, i snart 11 år. I en värld där det händer mycket hela tiden och människor alltid vill få ut någonting av än. Det känns som att ALLA i den här världen lider av psykisk ohälsa, ska man säga nöjesvärlden då? Folk som jobbar med socialmedier bloggare musik ja allt det där. Nästan alla verkar må skit då och då. Väldigt många festar mycket, går på events och åker på resor.

I vissa kommentarer så låter det som att jag borde skämmas över att jag är öppen om att jag ibland mår dåligt. Varför är det så? Läser inte folk artiklar om att man ska säga att det är OKEJ ATT MÅ DÅLIGT.

Det verkar inte spela roll om man har alla pengar i världen för att det är verkligen inte vägen till lycka, inte framgång heller. Jag har mått dåligt till och från i hela mitt liv. Och då har jag ändå haft en bra uppväxt. Absolut så kanske festandet har haft sina nackdelar, men det beror inte bara på det. Alla giftiga relationer till både vänner och KÄRLEK.

Och ska jag erkänna nu när jag stannat upp så är uppbrottet mellan mig och min senaste kärlek jävligt jobbigt. Vi försökte lappa ihop det 2 gånger efter att vi gjorde slut. Och jag ska inte skylla på någon eller att någon av oss är dåliga människor för att det inte funkade. Men vi förstörde någonting jävligt fint, och när vi försökte igen så funkade det inte. Och jag är så jävla ledsen över det och det var jag som valde att lämna den sista gången för jag kände att det redan var förstört, våra känslor var inte där längre och det märktes tydligt från bådas håll. Idag är första gången jag gråter på flera veckor över det. För att jag tycker att det är tråkigt men framförallt sorligt.  Men hur kan det inte vara okej att relationer spricker? Hur kan ni människor(som kommenterar dåligt) tycka det? Wow han fick mig att börja träna, likaså som jag fick han att börja träna igen. Vi båda slutade med det när vi gjorde slut och försökte att läka på varsitt håll på våra sätt som faktiskt verkat vara ganska lika.

Jag vet att jag lätt flyr när jag mår dåligt istället för att ta tag i sorgen/smärtan man känner direkt. Och sitta och säga att jag inte är trasig kanske är en överdrift. Men alla har väl sitt mörker och det man kämpar mot? Så snälla. Visa kärlek och acceptera varandra. Det behövs i en värld som denna.

 

(Visited 134 times, 1 visits today)

Comments (43)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *