Blir så j*vla irriterad
Jag verkligen hatar människor som ska leka så j*vla oskyldiga. Som sitter i sin blogg och fjäskar sönder när man i verkligheten är en hemsk människa. Det gör så ont att läsa om falska människor, men hur jag än skriver eller uttycker mig så är det alltid någon som tycker annorlunda.
Såg det Aliette skrev på sin blogg att hon såg upp till mig förut blablabla. Jag kollade in hennes och Olgas blogg jättemycket förut och tyckte dom var värdens ballaste människor, typ. Olga har en personlighet, alltså ett beetende som kan uppfattas som ”falskt”, inte för att jag tror att hon är det, men absolut en underbar person.
Aliette går däremot runt och skriker till alla som glor, vill ha uppmärksamhet och är otrevlig mot alla människor hon uppfattar som ”Random”… Har fått reda på lite saker om henne så jag kan verkligen inte uppfatta det som om hon är en bra vän, men vet inte om det stämmer. Hon ogillar mig för att Amir gör det. Det störde jag mig på som fan. Tycker bara att hon är en allmänt pinsam och falsk person. Vad jag uppfattat det som. Hon är helt klart en redig fjortis. Inte utseendet kanske, men absolut beetendet.
Amir han är en trevlig och skön person, man skrattar så mycket så man får magrutor efter någon månad, men samtidigt snackar han skit om alla, och då överdriver jag inte. Han byter vänner ofta och är rätt omogen i vissa handlingar. En person man är kompis med, men absolut inte vän. Han går bakom ryggen på en.
Jag är inte perfekt, men jag sitter inte och låtsas vara mogen. Jag säger exakt vad jag tycker och tänker, skriver vad f*n jag vill. Det jag säger är inte att Kissie är den elakaste människan, men alla är människor alltså mänskliga och är inte perfekta.
Jag går ut med mina svagheter och är ofta rädd för vad folk tycker. Jag säger saker folk inte ens vågar skriva. När människor skriver skit om mig rör det mig inte ryggen, jag försvarar mig bara precis som vem som helst skulle gjort. Jag är en stor skitsnackare jag själv, men det jag vill komma fram till är saker ni aldrig kommer att förstå.
Jag har aldrig i hela mitt liv kommenterat någon på stan så att personen hört. Jag har aldrig varit otrevlig mot någon som varit trevlig mot mig om man inte räknar busringningar, mamma och pappa och mina vänner (på morgonen då), men aldrig ute. Jag är rätt speciell av mig faktiskt, har ett speciellt beetende och är allmänt osmidig. Har inga problem med att bjuda på mig själv och står för allting jag säger.
