År: 2009
En hemlighet baby..
Jag hatar tjejer, så som tjejer hatar mig. Jag har inte många bra tjejkompisar.
Jag känner ständig konkurans och vill alltid visa mig bättre en dom. Jag ställer så pass höga krav på mig själv. Så ibland när jag inte uppnår det kravet, och någon annan gör det. Då kan jag bli förbannad. Då kan jag lätt bli irreterad och lägger ständigt spydia kommentarer, kankse pga av avundsjuka kankse pga av att hon sitter och tror att hon är något.
Jag känner mig otyrygg och gillar inte att festa med dryga brudar. Det ska vara halvfulla killar som sitter och rapar och dricker öl. Då känner jag mig bekväm. Tjejer får mig att rygga, elaka människor. Som inte tål att det går bra för andra. JAG HATAR ANDRA TJEJER. Speciellt folk som kopierar mig, som jag skulle sagt till "B". Du dissar orginalet och tar den bra kopian…
Tjejer är ytliga, elaka och tror sig vara "bättre" en alla andra. Så jag drar mig undan från tjejer. Om det te.x är en fest. Och alla tjejer sitter och dricker sina "drinkar" som består av vodka och fanta sitter och snuttar föröskitigt. Så går jag helldre in till killarna och släpper loss, jag lägger fötterna på bordet. Antagligen så dricker jag inte alls. Men jag får all uppmärksamheten, jag älskar att vara blond och söt. Cred till killar, jag hatar tjejer. Så jag tänker aldrig bli lesbisk !
Peppar mig själv !
Jag har bestämt mig för att bli starkare som person. Det lär behövas.
– Lämna alla mina gamla vänner som är falska.
– Skämma ut mig mer, och lära mig att inte skämmas.
– Vara mig själv, och inte så tillgjord.
– Börja gilla läget.
– Och inte ha för stora krav på mig själv..
– Aceptera min dåliga sida av mig själv,
– Lära mig att kontrolera min ilska
HOME AGIN
Hello lovers !
Nu kom jag nyss hem. Eller för typ en timme sen, men har pratat i telfon och druckit vatten. För första gången på vädligt länge. Kändes som jag verklige behövde det.
Åkte in till stan runt 8a och träffade Isolde Clea och deras kompis Alle. Vi bara drev runt och jag och Isolde snackade gamla minnen. Mysigt, hon är så otroligt rolig som person. Haha ! Har verkligen saknat henne 🙂
Ibland så bjuder jag på mig själv.. Jag och Cela 🙂
Haha Isolde =)
Personen som åkte sparkcyckel blåste bubblor med en bullmaschin och sprang runt och så " dom två tjejeraa gjorde ett hopp för framtiden i klackskor " haha..
Haha
SOLAT SOLARIUM
Har vart och solat solarium, och nu ska jag ut och träffa finaste Isolde. Var så himla länge sen jag träffade henne. Vi ses ikväll ! Puss
Kör på lite smink idag, inget rosa läppstift.. Bara läppglans.
DRESSCODE
tupkol som jag dragit upp som klänning, gina tricot
skor från scorett
Vad tror folk egentligen ?
Inte riktat mot personen som skrev det här.
Jag loggade in på min mejl och fick ungefär 100 st liknade mejl. Att dom har ändrat sitt tycke till att börja tycka om mig ist. Och jag blir helt ärligt ledsen.
Att folk tror att jag är en plastigbabrie med ihåligt huvud utan känslor. Men så är det inte. Kankse den uppfattningen man får av dom flesta bloggare. Att man tål hur mycket skit som helst, men egentligen så behövs mycket för att marken ska försvinna. Som problemet jag och K hade samtidigt… Lite lustigt faktikst. Nu med en kille. Nu är det bättre Det lilla behövs för att allting ska kännas jobbigt .
I en blogg så stänger man oftast ut allt som heter problem och känslor. Det är någonting man verkligen inte vill visa någon annan. Svaghet
Att folk trot så om mig.. Det är hemskt. Jag är som en vanlig människa, ingen j*vla robot utan känslor. Jag är faktikst mänsklig
Jag hatar att visa folk min svaghet. Jag klarar inte ens av att visa min egna svaghet för min bästa kompis. Jag nämner den aldrig. För jag hatar det.. Så att gå ut med att jag inte heller alltid mår bra för 22 000 människor som tror att mitt liv är perfekt och som sitter och stör sig på det. Men så är det inte. Det är ett stort steg för mig. Jag som annars är iskall och speciell. Jag vill börja bli snäll, och bry mig om andra. Jag vill bli en bättre människa..
Äntligen hemma *skönt*
Hejhej. Nu är jag hemma, när jag såg Globen i sikte så blev jag riktigtrikitgt glad ! Jag andades ut och struntade helt och hållet i allt och tänkte "snart hemma snart hemma håll ut".. För ja..
Min syster är laktosintolerant och kan inte äta någonting med mjölk i. Eller ibland kan hon det, det är olika vissa dagar. Och idag är en sådan dag då hon inte ens tål potatisgratäng. På vägen till stocholm så envisades jag med att man blir så himla tjock av mcdonalds och att jag helldre ville äta på MAX. Vilket jag ångrade när jag kom dit. Där kommer jag in med mjukskläder, när fula studenter går in. Också killar självklart. Skämdes lite då kan jag faktikst säga. Fast nejnej jag skäms aldrig. Men min syster villa abolsut inte äta där ( eftersom jag vill äta där och hon ville jävlas lite, ja ni vet hur små barn är).. Men det gjorde vi ändå. Och då skulle hon aboslut ha en liten potatisgratäng, fast hon visste att hon inte tålde. Så vi stannade till 3 gånger på vägen… En gång för att hon höll på att kräkas en gång för att hon var kissnödig och en gång var för att potatisgratängen ville ut…
Så min stackars syster mådde riktigt dålig och fick kramper i magen och skrek som ett jag vet inte vad… Hemskt att se min syster så dåligt. Men när hon ständigt ber om glass och milkshake och tråta vaniljsås och jag vet inte vad. Så vet hon att hon får ont i magen, och att hon i värsta fall kräks. Men hon bryr sig inte, hon typ lever för mat.. Eller nja kankse inte. Aja vilken tjockis hon är…
Men nu är jag hemma, oskadd ! Det trodde ni inte va ? & här är ett par bilder från idag..
Lillasyster och Casper ( Min plastpappas mammas hund)
Dock så verkae han inte gilla läget speciellt myclet hos mig..
Nej som sagt… Han verkade inte gilla mig något vidare..
Ojoj, han fick vara fotomodell. För jag hade inget annat att göra. Synd så ställde han int upp på bild tråkigt nog..
Jag och lillasyster älsk
När vi var på "kiss pausen" vissst var det fint ?
Våran lorthund Kenci som satt och flåsade mig i nacke i 6 timmar. Skönt va ?
småland fortfarande
Hello, är fortfarande kvar i småland !
Känns som vi aldrig kommer härifrån, allting är packat i bilen. Men vi är hemma hos min plastpappas farmor. Och vi ska snart dra. Och då får vi höras med en massa bildern !
Förlåt för en dålig uppdatering ! Puss !
DET ÄR BRA NU
Om ni tänker efter. Vilken grupp av personer får ta åt sig mest skit ? Som får en massa kritik riktigt mot både utseende och personliga val. Vem är det som gör fel, vad man än gör ?
Jo just det. Dom större bloggarna. Jag tycker att det är fel. Alla storbloggare borde vara vänner. För nu, kan jag verkligen inte lita på någon. Känns som marken har fallit och himlen är svart. Att ingenting spelar någon roll längre. Om jag skulle gå och dö ? Då kankse några där ute skulle tycka om mig iallfall. Folk som öppnar käften när dom inte ens känner mig. Som skriver taskiga kommentarer. Och nu har jag lyckats deppa ner mig själv rejält. Det är klart att jag tar åt mig. Inte av elaka kommentarer. Men när jag gillar en kille, så slutar det alltid att han "inte kan träffa mig" för att hans kompisar inte gillar mig. Eller om jag blir tsm så måste det ta slut för att alla ens vänner lämnar en.
Frågan är då `. Kan man kalla dessa personer "vänner" ? Eller den personen som påstås sig älska en, helt plötsligt släpper en på 10 min och slutar svara på sms. För att han inte vill ha dåligt rykte. Jag tycker att det är fel. Att det finns så otroligt mycket ytliga människor. När jag var liten, eller typ 13 år. Då tyckte jag att alla som var 18 år var jättttee mogna, vuxna. För att mamma sa alltid "när du är 18 så får du bestämma själv". Men nu helt plötsligt så träffar jag en jätte bra kille, eller som var bra över ytan. Men inte mer, en idiot och en snäll person samtdigt. Bättre en än person med fint skal och äcklig insida. Men alla hans kompisar lämnade han för att han började gilla mig. & jag tar inte sånt. Jag mår inte alltid jätte bra. Kan jag erkänna. Men kan jag verkligen lita på någon ? Om jajg träffar någon tjej på ngn randomfest när jag deppat ner mig på fyllan. Som tröstar mig, och frågar vad som hänt. Då jag snyftar fram att jag inte orkar leva längre och att mitt liv är skit. Då tröstar hon mig och är jätte snäll. Sen går hon hem och skriver allting jag sagt till henne, sedan spammar hon min blogg "jag vet paows strösta hemlighet". Förstår ni hur det känns ?
Det är sånt som verkligen tär på mig.Jag vill hitta en kompis, som verkligen är en riktigt vän. Som gillar mig för den jag är. Inte för den ytliga personen jag vill vara. En person som inte bryr sig om utseendet, om vilka man känner om hur mycket pengar man tjänar. Någon som inte berättar allting man säger vidare.. För nu är verkligen allting skit…
Hade bara lite ångest. Allt är bra nu. Förlåt om jag gjorde er orliga, även paulina kan ha dåliga dagar